2. Det feministiska samhällsbygget

Bostad – en social rättighet
Byggande är ett redskap för samhällsförändring. Sverige har saknat en tydlig samhällsbyggnadspolitik de senaste decennierna och det har lett till ett segregerat samhälle. Redan under 1970-talet tog S-kvinnor fram ”Kvarteret framtiden” – ett politiskt program om ett samhälle grundat på allas rätt till likvärdiga liv. När vi nu formar framtidens feministiska samhällsbygge är de tankarna viktiga utgångspunkter.

Samhällsbygge kräver helhetsgrepp och politiskt ansvarstagande. Målet är att skapa attraktiva, välfungerande och socialt integrerade bostadsområden med en blandad bebyggelse för människors behov genom hela livet, därför ska bygg- och fastighetsbolagen ta ett stort socialt ansvar. När S-kvinnor skrev Kvarteret Framtiden var en god boendemiljö en av de centrala tankarna. Det finns skäl att minnas detta när Sverige åter står inför en stark nybyggnadsperiod – det gäller att inte bara kvantitativt öka antalet bostäder, det gäller att också göra det med god kvalitet.

Alla människor har rätt till en bostad av god kvalitet till en rimlig kostnad, därför behövs allmännyttan i alla kommuner. Utförsäljningen av allmännyttan ska stoppas. Miljonprogrammen måste rustas upp utan att det drabbar de som bor där idag genom höga hyreshöjningar. Byggandet av fler hyresrätter ska gynnas, bland annat genom en skatteneutralitet mellan boendeformer. Förutsättningarna för att bygga i hela landet måste också ses över. S-kvinnor ska verka för reformer som balanserar villkoren mellan upplåtelseformerna.

Kvinnor, som generellt har lägre inkomster än män, är mer beroende av hyreslägenheter till rimliga kostnader.

Trygghet och tillgänglighet
Trygghet är en avgörande faktor i feministisk samhällsplanering. Känslan av otrygghet förstärks när män tar över det offentliga rummet. En våldsam machokultur inskränker allas frihet. Flickor och kvinnor upplever en större rädsla än pojkar och män för överfall eller påhopp kopplat till sexualisering och objektifiering. Många väljer att inte gå ut ensamma, speciellt kvällstid. Trygghet är mer än en fysisk miljö. Det näthat som drabbar kvinnor i stor utsträckning sprider oro och rädsla. Det begränsar människors lust att uttrycka sig fritt. Det är oacceptabelt.

Vi får aldrig tillåta att den rädslan begränsar flickors och kvinnors livsutrymmen. Män behöver ta ett större ansvar för klimatet i det offentliga rummet.

Utomhusmiljöer ska vara väl upplysta och inbjudande och planeras för att skapa trygghet och tillgänglighet. För att skapa trygghet krävs jämlikhet eftersom människor då inte ställs mot varandra.

Stad och land – hela Sverige ska leva
Hög arbetslöshet och låg framtidstro leder till sociala problem och oro. Det krävs särskilda satsningar för att skapa fungerande livsmiljöer för både stad och land.

Utarmningen av landsbygden måste stoppas. En grundläggande tillgång till samhällsservice som apotek, post, bank, kontanthantering, tele, el och IT ska garanteras i hela landet. Stöd till landsbygds­utveckling ska gynna lokalsamhället. Att möjliggöra för alla att kunna röra sig är en förutsättning för en levande landsbygd, därför krävs satsningar på bra infrastruktur, samhällsservice, kulturutbud och hållbar kollektivtrafik.

De klassklyftor som finns i hela landet blir extra synliga i städerna, som samlar samhällets starkaste och svagaste grupper. Koncentrationen av hög arbetslöshet, låga skolresultat och trångboddhet riskerar att förstärka patriarkala strukturer i många förorter. De reaktionära krafterna som begränsar kvinnors frihet måste bekämpas och feministiska krafter stärkas. I många av landets tätorter råder bostadsbrist och i de stora städerna är den mycket stor. Det byggande som krävs ger oss stora möjligheter att genom medveten stadsplanering och exploateringspolitik fysiskt förbättra redan befintliga boenden, miljön och sociala förhållanden i de stadsdelar och på de orter som bäst behöver detta. Alla har rätt till en miljö som är fysiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Ett öppet samhälle ger människor chanser att träffas utanför sina ursprungliga umgängeskretsar. Att samla olika funktioner i närområdet, till exempel samlingslokaler, bibliotek, simhall och fritidsgård, kan leda till spännande möten och främja lokal demokrati. Folkbildning är också en viktig del av demokratin. Föreningslivet och folkrörelserna måste fortsatt ges utrymme och möjligheter att växa, i såväl städer som på landsbygden. Det är viktigt att vi inte bygger bort föreningslivet när våra städer växer samtidigt som föreningslivet på landsbygden kan komma att behöva extra stöttning.

Välfärd och möjligheter
Ett feministiskt samhälle måste bygga på tillgång till fungerande välfärd av hög kvalitet, men en stark och gemensam välfärd är inte slutmålet, den är ett verktyg för att utöka demokratins räckvidd. Det är en grund för allas frihet. När välfärden inte räcker till är det oftast kvinnorna som får kompensera för bristerna genom att gå ner i arbetstid. Det anhörigansvar som många kvinnor i dag tar leder till att de får lägre lön, mindre fritid, försämrad pension, ökad stress och ohälsa, samtidigt som samhället förlorar arbetade timmar och skatteintäkter.

Förskola, skola och fritidsverksamhet är viktiga mötesplatser för alla barn. Det är pedagogiska verksamheter som ska genomsyras av en genusmedveten och normkritisk pedagogik. Det fria skolvalet bidrar till segregationen och behöver mötas med att kommunerna får vetorätt inför nya etableringar av friskolor.

Förskolor ska finnas i närområdet och ha bemanning och storlek på barngrupperna som ger barnen trygghet och möjligheter att utvecklas. Lagstadgad rätt till barnomsorg även på kvällar, nätter och helger ska vara en självklarhet. Allmän förskola ska gälla från två års ålder. För att förskolan ska vara jämlik bör den på sikt vara avgiftsfri, liksom fritidsverksamhet efter skoltid. Skolan ska vara likvärdig för alla elever och kunskapen ska stå i fokus. Skolan ska bygga på demokratiska och sekulära värderingar. S-kvinnor motsätter sig religiösa friskolor och förskolor. Skolan ska vara kompensatorisk. Flickor och pojkar måste få samma möjligheter att nå goda resultat, känna sig trygga och må bra. Det ska råda nolltolerans mot alla former av kränkningar.

Sverige ska vara ett föredöme för andra länder i vård och omhändertagande av sina äldre. Äldres rättigheter ska stärkas genom att en särskild äldreomsorgslag ska införas. Äldreomsorgen ska ha god bemanning och kvalitet och vara en trygghet både för de boende och för deras anhöriga. Kvinnor ska inte tvingas kompensera för bristande hemtjänst eller underbemanning på äldreboendet. Anhörigvård får aldrig reduceras till en kvinnofråga. Att umgås med barn eller

anhöriga ska ske av egen vilja. Det behövs mer forskning angående i vilken mån tillgång till äldreomsorg är jämställd, dvs. om kvinnor får samma tillgång till äldreomsorg som män.

Ett feministiskt samhällsbygge måste baseras på en gemensamt ägd och finansierad välfärd av hög kvalitet. Den offentliga sektorn ska inte styras av marknadskrafter. När välfärden privatiseras riskerar skolan och vården att bli ojämlik. De verksamheter som drivs privat ska regleras och åläggas att återinvestera överskott.

S-kvinnors krav:

  • Jämställdhet ska vara en faktor i all samhällsplanering.
  • Skattepolitiken ses överför att få neutralitet mellan olika boendeformer.
  • Skapa trygga och upplysta boendemiljöer.
  • Satsningar på samhällsservice och infrastruktur ska gå hand i hand med bostadsbyggande i hela landet.
  • Satsa på en fungerande kollektivtrafik och bredband för hela landet.
  • Stoppa utförsäljningen av allmännyttan och gynna byggandet och bevarandet av fler hyresrätter.
  • Rusta upp m
  • Investera i välfärden för att möjliggöra för kvinnor att delta i arbetslivet på samma villkor som män.
  • Ge kommunerna vetorätt om friskoleetableringar.
  • Förskolor och skolor ska bygga på demokratiska och sekulära värderingar och ha en genusmedveten och normkritisk pedagogik.
  • Lagstadgad rätt till barnomsorg även på kvällar, nätter och helger.
  • En särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter ska införa
  • Vinster ska inte vara styrande i välfärden. Offentliga medel ska gå till verksamheten.
facebook Twitter Email