3. Ekonomi och hållbarhet

Hållbarhet och tillväxt
Samhällsutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, därför måste demokratin sätta gränser för marknaden. Samhällsekonomin ska vara ett medel i människans tjänst. Den måste ta hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter för hållbarhet. Tyvärr betraktar vi idag bara de ekonomiska aspekterna när vi ska värdera hur samhället mår. Sveriges välmående mäts genom tillväxten av bruttonationalprodukten (BNP), men en positiv ekonomisk utveckling innebär inte automatiskt att människor eller miljön mår bättre. Ekonomisk-politiska beslut och samhällsplanering behöver därför ta hänsyn till alla tre hållbarhetsaspekter.

Större hänsyn måste tas till naturens kretslopp. Ekonomin behöver bli mer cirkulär. En del har gjorts men fler verktyg måste utvecklas och användas för att uppmuntra till återanvändning, återvinning och energiutvinning av restprodukter.

Delad ekonomi, som innebär att vi äger eller använder saker tillsammans, är ett sätt att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt. Att dela är inget nytt men den digitala utvecklingen öppnar dörren för många nya delningstjänster. Cirkulär ekonomi och delad ekonomi behöver utvecklas och stärkas. Det får dock inte ske genom att arbetsgivaransvar urholkas och att skyldigheten att betala skatt åsidosätts.

Sverige är en bit på väg till ett fossilfritt samhälle. Stora delar av de fossila bränslena i värmesektorn är utfasade, men inom transportsektorn återstår däremot mycket att göra. Tågtrafiken och hela kollektivtrafiken behöver byggas ut och rustas upp och staten ska ha det övergripande ansvaret för tågtrafiken. Kärnkraften är både miljöfarlig och en säkerhetsrisk och måste avvecklas. Både barn och vuxna omges av gifter i vardagen, i hemmet och på jobbet. Arbetet för giftfria närmiljöer måste prioriteras. Alla förskolor ska vara kemikaliesmarta.

Produktion och konsumtion
Produktionen är central för ekonomin och samhällsutvecklingen, men en lika viktig del är human- och naturkapital.

Den svenska miljöpolitiken har drivit fram viktiga förändringar, effektiviserat produktionen och minskat de svenska utsläppen av till exempel växthusgaser. Samtidigt har den miljöpåverkan som svensk konsumtion står för fortsatt att öka, eftersom en stor del av de varor vi köper är producerade i andra länder. Vi måste därför aktivt arbeta för en medveten konsumtion.

Vi förbrukar mer naturresurser än vi har råd med och skapar oåterkalleliga förändringar av jordens klimat. Sverige är på många sätt ett föredöme på miljöområdet, men det ger oss ingen anledning att slå oss till ro. Det återstår mycket arbete med att ställa om till ett hållbart samhälle och säkerställa den biologiska mångfalden, lokalt och globalt. Klimat och miljöproblem tar inte hänsyn till nationsgränser. Internationella handelsavtal ska utformas så att hänsyn tas till människor, miljö och demokrati samt att kvinnors och flickors rättigheter värnas.

En skattepolitik för samhällsbygget
Samtidigt som välståndet stiger för de flesta har den sociala utsattheten koncentrerats till vissa områden. Sverige har haft de snabbast växande klyftorna inom hela OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) under senare år. Det är en långsiktig negativ utveckling, klassklyftorna i Sverige har ökat i decennier.

Få länder lägger så stor andel av sin BNP på gemensamma välfärdstjänster som Sverige. Grunden är givetvis politisk. För att behålla och utveckla en välfärd med hög kvalitet och för att eliminera klassklyftorna behövs ett hållbart skattesystem. Den ekonomiska politiken måste möjliggöra stora och nödvändiga samhällsinvesteringar.

Skattesystemet reformerades på 1990-talet, men sedan dess har omfattande avsteg gjorts från grundläggande principer om neutralitet, förutsägbarhet och likformighet. Till exempel beskattas inkomst på arbete lägre än pension, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Det är en orättvisa som måste rättas till.

Skattepolitiken måste återfå en tydligare fördelningspolitisk profil för att minska de ekonomiska klyftorna och stärka välfärden. Det är så klassklyftorna utjämnas. En fördelningspolitik måste ta hänsyn till de orättfärdiga skatteskillnader som finns och minska dessa. Det är en förutsättning för ett jämlikt Sverige.

Klimat- och miljöförstörande verksamhet ska beskattas hårdare. Inom vissa områden kan till exempel höjda miljö- eller konsumtionsskatter växlas mot sänkta skatter på arbete.

Skattesmitning och skatteplanering är ständigt aktuella frågor. Det behövs en kontinuerlig debatt om skattemoral.

 S-kvinnors krav:

  • Samhällsekonomin ska ta hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.
  • Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
  • Sverige ska avveckla kärnkraften.
  • Sverige ska motverka utarmningen av den biologiska mångfalden.
  • Cirkulär och delad ekonomi ska utvecklas och stärkas.
  • Sverige ska bli ett föregångsland gällande giftfria miljöer.
  • Ett mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska införas.
  • Tåg- och kollektivtrafiken ska rustas upp och byggas ut.
  • Skattesystemet ska återfå en tydligare fördelningspolitisk profil.
  • Klimat- och miljöförstörande verksamhet ska beskattas hårdare.
  • Pension, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning ska beskattas som inkomst på arbete.
  • Upphandling inom offentlig sektor ska ske med hänsyn till människor och miljö.
  • Konsumentskyddet ska stärkas.
facebook Twitter Email