5. Jämställd hälsa

Inom hälso- och sjukvården är det särskilt tydligt att mannen är norm. Kvinnors hälsa och sjukdomar ges lägre prioritet och sämre ekonomiska förutsättningar än mäns hälsa och sjukdomar. Kvinnor får sämre tillgång till vård och rehabilitering på flera områden. Denna orättvisa har uppmärksammats allt mer de senaste åren, men mycket återstår att göra.

Fram tills relativt nyligen trodde man till exempel inte att kvinnor drabbades av hjärt- och kärlsjukdomar i samma utsträckning som män. Det visade sig vara fel. Anledningen till att detta inte upptäckts tidigare var att forskningen utgick från den manliga anatomin.

Äldre som lider av depression eller ångest är en bortglömd grupp i vården, trots att psykisk ohälsa bland personer över 65 år är lika vanligt som demenssjukdom. Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar initialt och vice versa. Andelen äldre personer med depression bedöms vara ett folkhälsoproblem. 27 procent av kvinnorna i åldern 65–79 år har besvär med ängslan, oro eller ångest.

Det finns fortfarande eftersatta områden vad gäller forskning och kunskap om kvinnors hälsa. Det handlar framför allt om problem och sjukdomar kopplade till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, som exempelvis endometrios, inkontinens, vestibulit och förlossningsskador. Belastningsskador och stress i kontaktyrken ökar som orsak till kvinnors ohälsa. Många kvinnor vittnar om att deras problem inte tas på allvar inom vården. Denna attityd måste bekämpas.

Vi står inför en förlossningskris i Sverige. Det handlar om fulla förlossningssalar, där barnmorskorna går på knäna för att hinna med sitt arbete. I vissa områden får inte kvinnor plats på närmaste sjukhus, utan tvingas åka till andra städer eller till och med utomlands för att föda. Rätten till en säker förlossning ska vara en självklarhet i Sverige.

För att tydligare kunna analysera skillnaden i vård mellan kvinnor och män måste sjukvårdsstatistiken redovisas könsuppdelat och forskningen om kvinnors sjukdomar måste få mer resurser. Vårdinriktade utbildningar behöver också ha ett tydligare genusperspektiv i undervisningen.

S-kvinnor ska verka för att utöka försäkringskassans närståendepenning för anställda och arbetssökande så att den utökas så att fler än en person kan söka närståendepenning samtidigt.

En ny sexuell revolution
Normerna kring kön och sexuell läggning har förändrats, inte minst har ett kritiskt perspektiv på heteronormen tillkommit. Många har en mer tillåtande attityd till sex och har fler sexuella kontakter. Internet och sociala mediers genombrott har fört med sig nya mötesplatser och informationssajter för kärlek och sexualitet. Sexuella relationer har till viss del frikopplats från kärleksrelationer, graviditet och barnafödande.

Det finns seglivade föreställningar om att sexualitet och sexualdrift skulle vara könsbetingat. Det påverkar värderingar och attityder kring sex. I själva verket är sexualiteten något individuellt och varierar lika mycket inom som mellan grupperna kvinnor och män. Under lång tid har kvinnor fostrats in i en passiv sexuell roll som utgått från mannens behov, medan män fostrats in i en aktiv roll. Mycket tyder på att detta är under förändring och att unga tjejer och killar idag har sex på mer lika villkor. Det är positivt, men samtidigt finns mycket kvar att göra för att kvinnor ska kunna bejaka sin sexualitet.

Det behövs en ny sexuell revolution. Kvinnors rätt till den egna kroppen måste också vara rätten till den egna lusten, genom hela livet.

Sexuell hälsa är folkhälsa
Trots att vi vet hur viktig sexualiteten är för vårt mående är frågor om sexuell hälsa sällan prioriterade inom folkhälsopolitiken.

Det saknas tillräcklig kunskap om den sexuella hälsan hos befolkningen. Det har inte gjorts någon större sexualundersökning sedan 90-talet, men en mindre undersökning från 2013 visade att den sexuella hälsan är kopplad till både klass, kön och ålder. Undersökningen konstaterar bland annat att svenskar har mindre sex än någonsin och att den sexuella lusten har minskat. Orsaken är ofta trötthet och stress.

Den nationella uppföljningen inom området sexualitet och reproduktiv hälsa fokuserar idag på områdena oskyddat sex, abort, samt sexuellt våld och tvång. Det saknas uppföljning som fokuserar på mer hälsofrämjande områden och även kunskap om sexualitet och tillfredsställande sexliv. Sexualitet behöver bli en självklar integrerad del av uppföljningen av folkhälsan.

HBTQ-personer som grupp har sämre psykisk hälsa. Till exempel har transpersoner betydligt högre risk för ohälsa och självmord. HBTQ-personers särskilda utsatthet behöver också prioriteras inom folkhälsan genom riktade insatser.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Sexuell och reproduktiv ohälsa är idag det vanligaste hälsoproblemen bland kvinnor i världen. En komplicerad graviditet, förlossning, abort och skadliga seder som till exempel könsstympning kan innebära livsfara. Rätten till mödravård, förlossningsvård, preventivmedel, vård och utbildning för att förebygga sexuell ohälsa är livsviktig.

Rätten till fri abort är avgörande för att kunna bestämma över sig själv och sin egen kropp. Hoten mot aborträtten kryper närmare. Abortmotståndarnas strategi med skrämmande bilder och slagord har kompletterats med en mer smygande juridisk kamp för att urholka aborträtten. S-kvinnor står upp för aborträtten både nationellt och internationellt. Kvinnor ska mötas av professionell personal som bortser från egna värderingar.

S-kvinnors krav:

  • Riktade resurser för mer forskning och kunskap om kvinnors hälsa och sjukdomar.
  • Avgiftsfritt screeningprogram för gynekologisk cellprovtagning i hela landet.
  • Säkerställ jämställd vård genom bättre könsuppdelad statistik och ett tydligare genusperspektiv inom vårdinriktade utbildningar.
  • Bejaka tjejers och kvinnors sexualitet och bekämpa gamla normer och sexism.
  • En normkritisk sex- och samlevnadsundervisning ska utvecklas och ges av lärare som är utbildade i ämnet.
  • Ungdomsmottagningar ska vara avgiftsfria och nå alla.
  • Sexualitet inkluderas i den nationella uppföljningen kring folkhälsa.
  • Särskilda insatser för att stärka HBTQ-personers rättigheter.
  • SRHR-frågor uppvärderas i folkhälsopolitiken.
  • Värna rätten till fri abort, nationellt och internationellt.
  • Säkra tillgången till förlossningsvård och minimera, diagnostisera och åtgärda antalet förlossningsskador samt förbättra eftervården.
  • Mer forskning och kunskap om äldre kvinnors psykiska ohälsa för att förebygga depression.
facebook Twitter Email