8. Kvinnor och migration

Migration
Människor har flyttat på sig i alla tider. Enligt Världsbanken fanns 2015 cirka 250 miljoner internationella migranter. De allra flesta har migrerat för att arbeta, oftast i samma region eller i länder med relativt lika välståndsnivå. År 2015 befann sig också rekordmånga människor på flykt undan förföljelse, krig och förtryck, omkring 60 miljoner enligt UNHCR. Den stora majoriteten befinner sig på flykt inom det egna landet eller i flyktingläger i närområdet, en liten andel tar sig vidare till andra regioner och kontinenter.

Det kommer ofta i skymundan att hälften av världens migranter är kvinnor. Länge har kvinnors migration setts som en effekt av mäns migration, men kvinnor migrerar också på egen hand och med egna motiv, framför allt vid arbetskraftsmigration. Det innebär ofta stora risker för exploatering och utnyttjande. Många av kvinnorna arbetar med hushållsarbete, med ytterst dåliga och osäkra villkor. Rättigheter och regleringar för arbetskraftsmigration måste stärkas. Facklig-politisk samverkan är viktigt, inte minst globalt och bilateralt. Sverige bör ratificera FNs konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW) och arbeta för att andra EU-länder gör detsamma.

Även på flykt är flickor och kvinnor särskilt utsatta och löper stor risk att utnyttjas sexuellt och bli offer för människohandel. Flyktingsituationen har blottlagt stora brister i EUs flyktingpolitik och mottagande. Sverige måste vara drivande för att säkra lagliga vägar till Europa och verka för ett ökat globalt ansvarstagande för människor på flykt. Det internationella samfundet måste också göra större ansträngningar för att komma åt orsakerna till flykt och för att hantera flyktingmottagandet värdigt.

På grund av katastrofer och konflikter orsakade av klimatförändringarna måste vi ha beredskap för att antalet flyktingar ökar. Det behövs globalt, regionalt och nationellt ansvarstagande för att säkra asylrätten och förhindra den pågående urholkningen av asylsökandes rättigheter. I detta arbete ska Sverige vara ett föregångsland.

Det behövs ett ökat feministiskt fokus i flyktingpolitiken, som uppmärksammar kvinnors särskilda utsatthet på flykt och stärker bedömningar av kvinnors skyddsskäl. Sverige behöver också stärka arbetet för ensamkommande flyktingbarn, både flickor och pojkar, och för HBTQ-personer på flykt. Deras särskilda utsatthet måste uppmärksammas och deras skyddsskäl måste uppvärderas.

Mottagande
I linje med internationell rätt och den moraliska övertygelsen hos de flesta har Sverige åtagit sig att ta emot människor i behov av skydd. S-kvinnor står upp för en solidarisk värld där asylrätten är central. Asylsökande som har skyddsgrund ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening.

En human flyktingpolitik behöver ett mottagningssystem som kan anpassas till snabba förändringar i antal asylsökande. Vi har ett relativt välfungerande mottagande men har också kunnat se hur vissa samhällsfunktioner blivit väldigt ansträngda när antalet asylsökande ökat snabbt. En solidarisk fördelning av asylsökande mellan kommunerna är en nyckelfaktor för att skapa ett bättre mottagningssystem och stärka acceptansen för flyktingmottagandet.

Etablering
Människor som kommer till Sverige ska ges möjligheter att bygga sitt liv här. Det kräver ett värdigt mottagande och en välfungerande etablering. Snarast efter ankomsten till Sverige ska asylsökande ges en grundläggande orientering om svenskt samhällsliv och de demokratiska värderingar som styr detta.

Att tidigt få tillgång till utbildning, praktik eller arbete är viktigt för att människor så snabbt som möjligt ska få en egen inkomst och makt över sina egna liv. Här är folkhögskolorna och studieförbunden en viktig resurs och kan fungera som en brygga in i samhälle och arbetsliv. Det bidrar också till den ekonomiska utvecklingen och är lönsamt för hela samhället.

Statens egen kapacitet av anläggningsboenden bör vara på en sådan nivå att behovet av att upphandla boenden med tveksam kvalitet till dyra priser minimeras. Lagen om eget boende (EBO) som ger asylsökande rätt till ersättning för boende de ordnat på egen hand måste ses över. Den måste garantera en värdig boendesituation och minska segregationen.

Barn som kommer till Sverige ska så snabbt som möjligt börja förskola eller skola och få stöd på den nivå de befinner sig. Tiden nyanlända barn går i förberedelseklass ska vara så kort som möjlig, så att de snabbt kommer in i ordinarie klasser.

Svenska för invandrare (SFI) behöver göras mer tillgänglig och flexibel och ta hänsyn till att människor har olika bakgrund och förutsättningar. För att effektivisera SFI bör undervisningen kunna ges redan under ansökningstiden. Det snabbar på inlärningen och göra väntetiden för asylsökande mer meningsfull. SFI bör också kunna läsas under föräldraledighet, för att framför allt hjälpa kvinnor i etableringsprocessen. Barnomsorg ska erbjudas i den utsträckning som krävs för att fullfölja studier.

Nyanländas utbildning och erfarenheter måste tas tillvara. Många som kommer hit har kunskaper och yrkesfärdigheter som den svenska arbetsmarknaden har stora behov av. Samtidigt som andra har låg utbildningsnivå och svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsinsatserna måste täcka in allt från validering av akademiska meriter och yrkeserfarenheter, till alfabetisering och grundläggande kunskapsuppbyggnad. Det är nödvändigt med förbättrad och utökad samverkan mellan olika myndigheter vid etableringsinsatser.

Särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden har kvinnor. Samtidigt domineras de särskilda insatser som görs för nyanlända, som instegsjobb, av män. En strategi för att bryta denna dominans bör tas fram så att fler kvinnor kan delta i utbildning och arbetsliv.

Om utrikesfödda kvinnor skulle delta på arbetsmarknaden i samma utsträckning som inrikesfödda kvinnor, så beräknas BNP-nivån bli 1,5 procent högre, arbetslösheten en procentenhet lägre och de offentliga finanserna skulle stärkas med ca 37 miljarder kronor. Att fler kommer i arbete, och därmed får möjlighet till egen försörjning, är en avgörande faktor för en lyckad etablering i arbets- och samhällslivet och för en ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

S-kvinnors krav:

  • Sverige ska ratificera FNs konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW).
  • Sverige ska vara drivande för att säkra lagliga vägar att söka asyl i Europa.
  • Sverige ska driva på för ett solidariskt mottagande i hela EU.
  • Sverige ska verka för ett ökat globalt ansvarstagande för människor på flykt.
  • Uppmärksamma utsattheten för kvinnor, ensamkommande barn och HBTQ-personer på flykt och uppvärdera deras särskilda skyddsskäl.
  • Permanenta uppehållstillstånd ska gälla för alla som beviljats status som flyktingar och skyddsbehövande.
  • Personer som fått uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening.
  • EBO-lagen ska avskaffas och ersättas med ett system som minskar trångboddheten och ökar möjligheten för en god etablering.
  • SFI ska kunna läsas redan under ansökningstiden och under föräldraledighet.
  • Förbättra och utöka samverkan mellan olika myndigheter vid etableringsinsatser.
  • Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ska öka.
facebook Twitter Email