Debatt: Kärnvapen gör Europa farligare - inte tryggare

Daniel Färm argumenterar i AiP för att ett europeiskt kärnvapenparaply kan behövas. Vi menar att detta är ett farligt förslag som går i fel riktning och som bryter mot både historisk erfarenhet och folkrättsligt ansvar.

Det är inte första gången frågan är uppe till diskussion i vår rörelse. Redan efter andra världskriget prövade svensk socialdemokrati tanken på egna kärnvapen men insikten växte snabbt kring att kärnvapen inte ökar säkerheten. I stället ökar de riskerna för enorm förstörelse.

Den verkliga faran är inte, som Färm hävdar, Länk till annan webbplats. att USA skulle avstå från att skydda Europa genom sin kärnvapenarsenal. Den verkliga faran är att kärnvapen finns till hands för impulsiva och auktoritära ledare som mycket väl kan bestämma sig för att inte bara avskräcka, utan faktiskt använda dem.

Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och S-kvinnor var tydliga och starka röster emot egna kärnvapen och för global nedrustning redan under efterkrigstiden. Det avgörande steget togs 1968 när Sverige undertecknade ickespridningsavtalet (NPT). I och med det beslutet stängdes dörren för svenska kärnvapen och Sverige kunde i stället bli en ledande kraft för global nedrustning under Alva Myrdals och Olof Palmes ledarskap.

Ickespridningsavtalet vilar på grundprincipen att inga fler kärnvapenstater ska tillkomma. Kärnvapenmakterna har åtagit sig att nedrusta medan övriga länder har åtagit sig att avstå egen arsenal. Trots återkommande kriser har detta ramverk bidragit till att kärnvapen inte använts sedan 1945. När avtalet hotades efter Indiens och Pakistans provsprängningar 1998 spelade Sverige en central roll i att försvara det.

Nu står vi i ännu en prövande tid. Att vilja försvara sig när stormakterna verkar ha förlorat sans och reson är mänskligt. Därför ekar krigshetsen nu över vår jord och försvarsbudgetar byggs ut i rasande hastighet.

Men erfarenheterna från Hiroshima och Nagasaki visar att det inte finns någon ansvarsfull användning av kärnvapen. Därför är det otänkbart att Sverige eller Europa ska bidra till ytterligare spridning. Vägen framåt är istället att stärka folkrätten, försvara ickespridningsavtalet, stödja provstoppsavtalet (CTBT) och att fortsätta arbeta för ett globalt förbud mot kärnvapen.

Vägen framåt är också fortsatta ansträngningar för en slutlig eliminering av de 12-13 000 kärnvapen som finns i världen idag. Ungefär 500 av dessa finns i Frankrike och Storbritannien. Med det faktumet som utgångspunkt menar vi att Daniel Färm redan har sin efterfrågade lösning på plats och får nöja sig med det till dess vi lyckats med en fullständig eliminering av kärnvapen i världen.

Europa behöver vara en del av lösningen – genom nedrustning och globalt ansvar – och inte bli ännu en del av problemet.

Annika Strandhäll
Ordförande S-kvinnor

Sara Kukka-Salam
Ordförande Tro och Solidaritet

Publicerad i Aktuellt i Politiken Länk till annan webbplats. 23 januari.