Ny lag slår ut kvinnors sista skydd – agera nu

37 skyddade boenden har tvingats stänga sedan den nya lagen om skyddade boenden trädde i kraft. Under samma tidsperiod har 25 kvinnor dödats av en nuvarande eller tidigare partner. När de ideella kvinnojourer som bär ett stort ansvar slås ut är det inte bara verksamheter som försvinner – det är kvinnors sista skydd. Bakom varje stängd dörr finns kvinnor och barn som förlorat sin möjlighet att fly våld.

Lagens konsekvenser är förödande. Boenden har stängts och i vissa delar av landet finns det inga skyddade boenden kvar alls. För en våldsutsatt kvinna innebär det i praktiken att behöva välja mellan att stanna kvar med en man som slår, eller att bli hemlös. För ett barn innebär det att behöva växa upp i våld. Det här är inte en olycklig bieffekt. Det är resultatet av en politik som inte förstår – och inte värderar – kvinnojourernas roll.

Lagens intention var god: att höja kraven och stoppa oseriösa aktörer. Dess syfte har dock inte uppnåtts. I stället har den slagit hårdast mot de ideella jourer som byggt upp skyddet för våldsutsatta i över 40 år. De som drivs av engagemang, erfarenhet och solidaritet. Krav på tillstånd från IVO, ökad administration och högre bemanningskrav utan tillräckligt med tid och pengar för att ställa om och möta kraven har gjort det i praktiken omöjligt för många jourer att fortsätta. Regeringen bedriver symbolpolitik – de har höjt kraven men låter bli att finansiera dem. Precis som med regeringens övriga politik blir det kvinnorna som får betala det högsta priset.

Trots kritiken stoltserar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall och jämställdhetsminister Nina Larsson med 10 extra avsatta miljoner per år till kommunerna i syfte att hjälpa våldsutsatta kvinnor skaffa permanent bostad, men ingen pott har avsatts till de skyddade boendena. Samtidigt menar de att de jourer som tvingas lägga ner och som inte har sökt bidrag från regeringen år skylla sig själva. I realiteten motsvarar den extraavsatta summan lön för inte ens hälften så många extra anställda som behövs per år. Det innebär att även om alla nedläggningshotade jourer sökte pengar från regeringen, skulle flertalet få lägga ner ändå. Pengarna är med andra ord en spottstyver i sammanhanget, och långt ifrån tillräckliga.

Ingen kvinna ska riskera att dödas på grund av lagstiftning. Regeringen måste agera mot lagens konsekvenser – nu. Nedläggningsvågen som lagen har medfört måste upphöra och tillgången till skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor måste säkras till varje pris.

S-kvinnor kräver därför:

• Akuta undantag och övergångsregler för ideella jourer. De ideella boendena behöver tid för att ställa om och säkerställa sin finansiering för att möta bemanningskraven.
• Placeringspeng. Staten och kommunerna delar på kostnaden för de
  skyddade boendena. Det säkerställer att fler får skydd genom att generera fler placeringar.
• Full finansiering av lagkraven. Kvinnojourerna förtjänar finansiering som stoppar nedläggningarna och som gör skillnad på riktigt - inte symboliska tillskott.
• Stopp för vinstutdelningarna. Våldsutsatta kvinnor ska inte bli föremål för aktörer som vill tjäna pengar.

Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor

Publicerad i Aftonbladet Länk till annan webbplats.27 april.