”Stoppa den etniska rensningen av rohingyer”

Ett uttalande från FN räcker inte för att få ett stopp på militärens våld mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya. Omvärlden måste ta ytterligare krafttag och återinföra riktade sanktioner mot Burmas militär.

Publicerad i Svenska Dagbladet 18 september 2017.

Den senaste krisen i Burma, som har drivit över 400 000 människor från den muslimska minoritetsgruppen rohingya på flykt till grannlandet Bangladesh, har besvarats med massiv kritik från omvärlden. Sverige kallade förra veckan till ett extrainsatt krismöte i FN:s säkerhetsråd för att diskutera situationen. Från detta möte kom ett starkt uttalande där FN fördömer det urskillningslösa våld som har använts av militären gentemot rohingyafolket.

Dessvärre är ett fördömande långt ifrån tillräckligt för att förhindra vad som beskrivs som etnisk rensning och som i värsta fall skulle kunna leda till folkmord. Det som krävs nu är mer konkreta påtryckningar gentemot den burmesiska militären i form av riktade sanktioner som visarestriktioner för militärtoppar, frysning av militärers internationella bankkonton, vapenembargo och ett stopp av bistånd och samarbete med militär och polis i Burma. I samband med sådana riktade sanktioner krävs ett fortsatt och ökat stöd till landets demokratiska krafter genom civilsamhället, inklusive progressiva sociala rörelser, kvinnoorganisationer och människorättsaktivister.

Arbetarrörelsen har sedan många år bedrivit olika projekt i Burma där vi stöttar demokratiska folkrörelser. Vi är övertygade om att fred och demokrati byggs underifrån. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta stötta dessa organisationer som har den lokalkännedom som krävs för att skapa långsiktig och hållbar fred.

Aung San Suu Kyi som ledare för den demokratiskt valda delen av landets regering har ett avgörande moraliskt ansvar att stå upp för alla Burmas folks mänskliga rättigheter. Samtidigt är det viktigt att klargöra att det är militären som begår dessa oerhörda brott mot rohingyer. Enligt landets grundlag står militären över landets civila styre. Militären har tre av de viktigaste ministerposterna inklusive försvars-, inrikes- och gränskontroll. Dessutom har militären vetorätt och kan när som helst ta över regeringsmakten och införa en militärstat.

Vi hoppas också att den burmesiska regeringen kommer att följa de rekommendationer som givits av den Kofi Annan-ledda utredningskommissionen till Rakhine som släpptes i augusti. Bland annat föreslår kommissionen att rohingyer ska få möjlighet att bli burmesiska medborgare, och att den burmesiska regeringen satsar på att utveckla den mycket fattiga provinsen Rakhine, där rohingya lever. Burmas regering måste även tillåta humanitär hjälp att nå fram till de drabbade.

Ett uttalande från FN räcker inte för att få ett stopp på militärens våld. Omvärlden måste ta ytterligare krafttag och återinföra riktade sanktioner mot Burmas militär. Därtill är satsningar på civilsamhället avgörande för att fortsätta den demokratiska utvecklingen som det historiska valet 2015 banade väg för. För att motverka de grundläggande orsakerna till konflikten och säkerställa utsatta gruppers rättigheter måste Sveriges samarbete med civilsamhället stärkas. Vi är övertygade om att Sverige kan göra skillnad genom att stärka sitt stöd till fred och demokrati via civilsamhället, med fokus på kvinnor och andra marginaliserade grupper som är hårdast drabbade och besitter mest kunskap om konflikten.

Anna Sundström
Olof Palmes internationella center

Nasra Ali
S-studenter

Philip Botström
SSU

Carina Ohlsson
S-kvinnor

facebook Twitter Email