En våldtäkt är en våldtäkt – kalla det för dess rätta namn

S-kvinnor måndag 11 december 2017

S-kvinnor är en av de organisationer som skrivit remissvar till sexualbrottsutredningen. Vi välkomnar många av förslagen, om inte minst samtycke och oaktsamhet. Vi och många med oss motsätter oss däremot utredningens förslag om att ändra rubriceringar av bland annat våldtäkt. Nu väntar vi med spänning på regeringens förslag till en ny sexualbrottslagstiftning.

Publicerad i ETC 6 december 2017.

Under hösten har media svämmat över av berättelser från tjejer och kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier och våldtäkter av killar och män. Berättelserna visar att samhället inte har förmåga att ta tjejers och kvinnors utsatthet på allvar. Detta måste förändras. Vi väntar därför med spänning på regeringens kommande proposition för ny sexualbrottslagstiftning.

I ett utredningsförslag föreslås en förändring av rubriceringen våldtäkt till sexuella övergrepp och att sexuellt tvång ska rubriceras som sexuell kränkning. Vi befarar att dessa ändringar kommer att få förödande konsekvenser för våldtagna barn och vuxna.

Utredningen föreslår en brottsrubricering som inte bygger på våld och tvång, men vi menar att en våldtäkt alltid innehåller våld och/eller tvång eftersom den genomförs mot någons samtycke. Det är korrekt att en våldtäkt enligt definition inte alltid innehåller fysiskt våld.

Men våld kan också ta sig uttryck psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, vilket utredningen inte tagit hänsyn till. I regeringens nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor utgår man från denna breda våldsdefinition. Utredningens argumentation är snäv och missvisande.

I nationella strategin mot våld är regeringen tydlig med att våldsbegreppet inte endast innefattar fysiskt våld. Därmed borde det vara självklart att en våldtäkt alltid är en våldsyttring, oavsett om fysiskt våld ingår eller inte.

För att agera konsekvent med sin egen politik är det viktigt att regeringen lägger fram en proposition i enlighet med den nationella strategins våldsdefinition, och låter brottsrubriceringarna våldtäkt och sexuellt tvång vara kvar.

Våldtäkt är ett av våra grövsta brott. Genom att ersätta begreppet med sexuella övergrepp riskerar brottets allvarliga karaktär att urvattnas.

Utredningen hävdar att förövaren och den utsatta kan ha svårigheter att känna igen sig i ordet våldtäkt. Att rubriceringen ska få avgöras av vad förövaren kan känna igen sig i är inget annat än befängt. Inte vid någon annan brottsrubricering resonerar vi så.

I en enkätundersökning genomförd av Föreningen Tillsammans där 283 personer med egna erfarenheter av att ha utsatts för en ofrivillig sexuell handling deltog, svarade 85 procent att de tror att samhället ser våldtäkt som ett allvarligare begrepp än sexuellt övergrepp.

Kraften i initiativet #metoo visar hur viktigt det är att benämna de övergrepp man utsatts för utan omskrivningar och försköningar. Att kalla saker för vad de är, en våldtäkt är en våldtäkt och inte ett övergrepp bland andra, blir ett sätt att tillmäta det man varit med om sin rättmätiga betydelse.

Antalet våldtäkter kommer inte att minska av att brottet byter namn till sexuellt övergrepp. Inte heller kommer en förändrad brottsbeteckning resultera i fler anmälningar.

I Kanada genomfördes på 80-talet liknande förändring då ”rape” ersattes med ”sexual assault” utifrån förhoppningen att fler skulle anmäla. Dessvärre blev det inte så.

Vår förhoppning är att regeringen lyssnat på flera av de remissinstanser, bland annat Södersjukhuset, Unizon, Roks, Sveriges Kvinnolobby, S-kvinnor och Centerkvinnorna, som motsätter sig förslaget om ändring av brottsrubriceringen. Låt oss slippa en proposition med en sådan ändring. Allt annat är att förminska våldet och de utsattas upplevelse.

Istället behövs ökade satsningar på information och kunskap som tydliggör vad som utgör brottet våldtäkt, vad samtycke är och vad oaktsamhet innebär. Vi ser fram emot att se ett förslag på en modern och stärkt sexualbrottslagstiftning som sätter den utsattas rättigheter i centrum.

Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor

Clara Berglund
Generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby

Emma Blomdahl
Medgrundare Föreningen Tillsammans

Zozan Inci
Ordförande ROKS

Sofia Jarl
Förbundsordförande Centerkvinnorna

Malin Jenstav
Stödverksamhetsansvarig Stockholms Tjejjour

Olga Persson
Generalsekreterare Unizon

Gita Rajan
Medicinskt ansvarig och verksamhetschef Klinik & Forskning WONSA

Julia Östfeldt
Medgrundare och verksamhetschef Föreningen
Tillsammans

Linn Fröjdendahl
Administratör Föreningen Tillsammans