Inkluderande samhälle med feministiskt bostadsbyggande

Det byggs som aldrig förr. Inte sedan miljonprogrammet för över 40 år sedan har det byggts så många flerfamiljsbostadshus. I år räknar Boverket med att 64 000 nya bostäder börjar byggas, nästa år 67 000, hela bobranschen har växtverk. Det var i sista minuten vi fick fart på bostadsbyggandet – det går knappt att mätta det enorma behovet.

Bostäder är en demokratifråga – alla måste ha rätt till ett hem, det gör också att fler kan jobba. Det borde vara en självklarhet i ett välmående land som Sverige. Den gamla borgerliga regeringen tillät bostadsbristen att öka och med det klassklyftorna. Bopriserna har drivits upp och allmännyttan sålts ut. Vi är glada att vi har en feministisk regering som förstått allvaret i detta och vänt den utvecklingen.

Vi vill samtidigt flagga för att det inte bara är bostäder som behövs, vi behöver bygga fungerande livsmiljöer. Under 70-talet arbetade S-kvinnor fram tanken om ”Kvarteret framtiden” – ett samhälle grundat på alla människors lika värde, en tanke om att bygga trygga och inkluderande samhällen. Det är fortfarande lika viktigt. Byggande är ett redskap för samhällsförändring, men ändå har Sverige saknat en tydlig samhällsbyggnadspolitik de senaste decennierna.

När nu bostadsbyggandet tar fart får vi inte kompromissa med kvalitet och boendemiljöer, vi behöver attraktiva och välfungerande bostadsområden i både stora som små städer. Bostäder måste byggas utifrån människors behov genom hela livet och det måste finnas ett helhetsgrepp och politiskt ansvarstagande för hur vi formar den fysiska miljön vi bor i och hur det påverkar våra liv.

Närhet till samhällsfunktioner och välfärd av hög kvalitet skapar både trygghet och mötesplatser. Vi vet också att det är särskilt viktig för kvinnor. När välfärden inte räcker till är det systematiskt kvinnorna som får kompensera för bristerna genom att gå ner i arbetstid, ta hand om barnen, sjuka eller äldre anhöriga. Det obetalda arbetet vilar fortfarande tyngst på kvinnorna. För att bryta dessa strukturer är en fungerande välfärd nödvändig. Den ger män och kvinnor samma möjligheter och villkor i arbetslivet.

Förskola, skola och fritidsverksamhet är viktiga mötesplatser som alla barn och unga ska ha rätt till, inte minst för språkträning och social träning. Barn har rätt till trygg och utvecklande närmiljö, även barn till föräldrar som är arbetssökande eller föräldralediga.

Kvinnor upplever en mycket större rädsla kopplad till sexualisering och objektifiering, därför måste trygghet vara en hörnsten i stadsplaneringen. Rädslan får inte begränsa kvinnors livsutrymmen. Utomhusmiljöer måste vara upplysta, inbjudande och tillgängliga.

Möjligheter för alla att resa och röra sig är viktigt om hela samhället ska leva, inte minst för en levande landsbygd. För ökad jämlikhet och jämställdhet måste regional- och kollektivtrafiken stärkas. Det ger människor möjlighet att kunna försörja sig och röra sig fritt.

Segregationen i storstäder såväl som landsbygd är ett stort problem. Koncentrationen av hög arbetslöshet, socioekonomisk utsatthet och trångboddhet förstärker patriarkala strukturer. Miljonprogrammen måste rustas upp och möta de boendes behov bättre. Vi vill se ett stopp för utförsäljningen av allmännyttan – Sverige behöver en aktiv bostadspolitik för fler hyresrätter. Reaktionära krafter som begränsar kvinnors frihet måste bekämpas och de progressiva feministiska krafterna stärkas.

Därför är ”Kvarteret framtiden” lika viktigt nu som då. Genom integrerat boende, med naturliga mötesplatser samt tillgång till välfärd och samhällsfunktioner, gynnar vi ett levande och inkluderande samhälle. Att bygga bostäder måste vara en del av att bygga trygga och levande miljöer som gynnar jämställdhet, jämlikhet och integration. Det behövs ett helhetsgrepp för att investera i ett starkt feministiskt samhällsbygge. Tillsammans tar vi den feministiska kampen.