Prostitution är inte ett fritt val
Publicerad i Nyheter24 18 mars 2014.
S-kvinnor har i över 100 år kämpat för kvinnans grundläggande mänskliga rättigheter och rätten till sin egen kropp. Mellan 600 000 och 2 miljoner personer över hela världen faller varje år offer för sexuellt utnyttjande och människohandel. Detta kräver en fortsatt kraftfull politik till skydd för dem som på olika sätt utnyttjas.
S-kvinnor med och drev igenom beslut om att kriminalisera sexköpare och 1999 infördes sexköpslagen i Sverige. Sverige var då första land i världen som enbart kriminaliserar sexköpare. Den svenska lagstiftningen har fått stå modell för utformandet av liknande lagstiftning i flera Europeiska länder även om det fortfarande är ovanligt. Norge och Island införde 2009 lagstiftning som liknar den svenska. Frankrike och Finland har lagt fram förslag till en sexköpslagstiftning.
Sakta men säkert har tanken om att kriminalisera sexköpare spridit ringar på vattnet. 2011 antog EU en människohandelslagstiftning som ålägger medlemsstaterna att bekämpa efterfrågan av sexuella tjänster. I februari i år togs ett historiskt beslut i Europaparlamentet, som tar tydligt ställning för en svensk modell av sexköpslagen, dvs. förbud mot köp av sexuella tjänster. Resolutionen som röstades igenom slår fast att sexhandel är ett hinder för jämställdhet.
Motståndare till den svenska sexköpslagen finns fortfarande både i Sverige och i Europa. De hänvisar ofta till att prostitution fortfarande är ett stort problem i Sverige och att väldigt få grips eller fälls för sexköp och drar då slutsatsen att sexköpslagen är onödig och tandlös.
Det finns flera anledningar till att prostitutionen i Sverige fortfarande är utbredd och den ser annorlunda ut idag än när sexköpslagen kom till. Digitaliseringen har skapat nya plattformar för prostitution och med det även nya offer och förövare. Globaliseringen har också öppnat Europas gränser. Vi har friare rörlighet i Europa idag och frågan kan därför inte bara hanteras nationellt. En förklaring till att så få grips och fälls är enligt polisen själva att de saknar resurser för den här typen av brottslighet.
De stora utmaningarna för prostitutionen i Sverige idag är alltså flera. Dels har marknaden för prostitutionen förändrats, vilket visar på hur viktigt det är att vi har en tydlig lagstiftning att utgå från. Dels prioriteras inte gripandet av sexköpare, vilket sänder ut oroväckande signaler om att sexbrott inte är ett allvarligt brott. I en granskning som Kalla Fakta nyligen gjort likställde många sexköp med att åka fast för fortkörning. Men att sexbrotten fortfarande är omfattande, betyder inte att något blir bättre av att göra sexköp lagligt. Det är en väldigt märklig slutsats.
S-kvinnors utgångspunkt är att prostitution inte är ett fritt val. Att påstå något sådant är att gravt förenkla verkligheten. Vi måste problematisera de faktorer som leder till att en person med eller utan tvång väljer att prostituera sig. Vår utgångspunkt är att varje utsatt livssituation i sig är tvingande. Sexköparen är alltid överordnad och utnyttjar därmed den utsattes situation.
Även Europaparlamentet konstaterar att det inte är någon lösning att låta sexköp vara lagligt. Att organisera prostitution ger inte ett ökat skydd för de som säljer sex. Tvärtom ger ökad tillgänglighet ökad efterfrågan. Det leder också till att problemen med sexuella utnyttjandet och människohandel ökar. Länder där sexköp är lagligt, som Tyskland och Nederländerna, nämns som exempel på detta.
S-kvinnor driver krav på förbud mot sexköp i hela EU. Regeringarna i Europa måste prioritera kampen mot sexuellt utnyttjande och människohandel. S-kvinnor vill också att den svenska sexköpslagen ska gälla för svenska medborgare som köper sexuella tjänster utomlands.
Prostitution är ett av våra yttersta samhällsproblem. Prostitution i alla former upprätthåller strukturer av över- och underordnad. Det är strukturer som måste brytas för att nå jämställdhet.
Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: tisdag 18 mars 2014
