Kvotering hotar inte män med rätt kompetens

S-kvinnor tisdag 10 april 2018

Kvotering ökar kompetensen hos såväl kvinnor som män. Där kvotering inte styr biter sig gamla strukturer fast. En majoritet av förstanamnen på vallistorna är fortfarande män, skriver Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor.

Publicerad i Altinget 10 april 2018.

Socialdemokraternas tydliga målsättning är att verka för jämställdhet på alla nivåer. Det gäller inte minst representation i det egna partiet. Det finns en tydlig struktur för hur förtroendeuppdrag ska fördelas jämställt. Modellen med varvade listor, ”varannan damernas”, infördes på 1990-talet efter initiativ från S-kvinnor för att bryta gamla strukturer som gynnade män och missgynnade kvinnor.

Mer jämställda styrelser är både effektivare och lönsammare. De har högre kompetens och större bredd i erfarenheter, åsikter och personliga egenskaper.

Kvotering hotar inte män
Kritiker har länge varnat för risken att kvinnor med lägre kompetens skulle kvoteras in före mer kompetenta män. Det är en myt vi kan slå hål på direkt, det är precis tvärtom – kvotering hotar inte män med rätt kompetens. Det har däremot ibland kallats ”den medelmåttiga mannens kris”. Överlag ökar det kompetensen bland både kvinnor och män.

Kritiker har också varnat för risken att kvinnors karriärmöjligheter skulle försämras, att kvotering skulle skapa tvivel om deras egentliga kompetens. Detta är också grundlöst, kvotering har visat sig öka kvinnors möjligheter att göra karriär och nå ledande positioner.

Rekrytering på meriter – inte fördomar och nätverk
En grupp forskare har tittat närmare på utvecklingen i kommunala S-organisationer sedan införandet av ”varannan damernas”. Sedan första valet efter reformen (1994) har sannolikheten att kvinnor får ledande positioner ökat och meritokratin har stärkts, det vill säga rekrytering som bygger på meriter, snarare än på fördomar och nätverk.

Reformen har gynnat jämställd politisk representation, både direkt i det egna partiet och indirekt i andra partier. Där Socialdemokraterna gjorde en snabb förbättring i valet 1994, följde sedan sakta de andra partierna efter. Det gäller även på regeringsnivå – det är tydligt att Socialdemokraterna satt standarden för att bilda jämställda regeringar. Helt oavsett om vi kallar det kvotering eller inte så vill få partier förstås vara sämre.

Majoriteten av förstanamnen är män
I riksdagen är i dag 46 % av alla ledamöter kvinnor, Socialdemokraterna har 52 % kvinnor. Bland förtroendevalda i kommunerna är 42 % kvinnor, hos Socialdemokraterna är andelen högre med 48 % kvinnor.

Men givetvis har inte reformen löst alla problem. Ju tyngre politiska uppdrag, ju större är ojämlikheten. Där inte kvotering styr, biter sig helt enkelt gamla strukturer fast. Det märks även på hur partierna toppar vallistorna – en majoritet av förstanamnen är fortfarande män.

Nödvändigt och gynnsamt med kvotering
Men, S-kvinnors initiativ har ändå bidragit till att Sverige i dag har mer jämställd politisk makt och betydligt fler kvinnor har nått ledande positioner. Landets fem största kommuner har i dag en socialdemokratisk kvinna som ordförande i kommunstyrelsen. Kvotering är ibland både nödvändigt och gynnsamt och vi ska ta politiskt ansvar för såväl bekväma som obekväma reformer.

Vi har kommit väldigt långt när det gäller jämställdhet i Sverige och det ska vi vara stolta över, samtidigt som vi har många viktiga steg kvar att ta. S-kvinnor fortsätter ta den feministiska kampen.

Carina Ohlsson, Förbundsordförande S-kvinnor