Hårt arbete att nå jämställdhet
Publicerad i AIP 4 oktober 2014.
Under åtta år har alliansen lyckats med något helt avgörande, att skapa en distinkt uppdelning mellan människor, splittringar som kommer kräva långt och hårt arbete att reparera. Av alla OECD-länder är Sverige det land där klassklyftorna växt snabbast, i absoluta och relativa tal.
Alliansen har låtit detta ske. Den modell man valt för att bygga ett konkurrenskraftigt Sverige har lämnat stora grupper utanför. Det betalade sig på valnatten. Då spelar det nämligen ingen roll hur resursstark du är – alla röster räknas lika.
Otaliga är eftervalsanalyserna om vilka samhällsgrupper vi glömde och vilka frågor som hördes på bekostnad av andra. Att missnöjet tilläts gro tog sig många uttryck. Vi såg en stark folkrörelse växa fram, ett Sverige som vill se förändring.
I takt med ökad ojämlikhet har jämställdhetsarbetet i stora delar helt avstannat och inte minst inom den feministiska rörelsen har missnöjet varit tydligt. Frustrationen har skapat en växande jämställdhetsiver. S-kvinnor märkte tidigt av den trenden både i ett ökat engagemang bland våra medlemmar och en stor tillströmning av nya medlemmar i hela landet.
Ju längre valrörelsen fortskred desto tydligare blev det för alla politiska partier att jämställdhetsfrågan måste prioriteras och kommuniceras. I dag verkar alla partier rörande överens om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter och rättigheter, även om partierna presenterar olika recept på hur vi ska nå dit och exakt vad jämställdhet innebär.
Alliansens handlingsförlamning har länge tyckts bero på att de redan varit nöjda och de hänvisade länge till att Sverige redan är ett av världens mest jämställda länder. Men statistiken har länge talat emot dem och Sverige har tappat sin fina förstaplats i världsrankingen. Att ojämställdheten ökar i Sverige i dag är pinsamt, vi kan mycket bättre än så. Och det räcker inte att hänvisa till att andra länder har det ännu sämre, det krävs mycket mer.
Socialdemokratisk feministisk politik har alltid prioriterat jämställdhet och jämlikhet och vi är fortfarande det parti som har högst förtroende i jämställdhetsfrågorna. Därför var ett regeringsskifte så otroligt viktigt för jämställdheten. Men det är inte på något sätt målet, det är början.
Med allt sagt om det parlamentariska läget i dag förväntar vi S-kvinnor oss inga enkla lösningar, det har vi aldrig gjort. Jämställdhetsreformer har alltid krävt mod och kamp att både se och utmana strukturer. Nu börjar det reella arbetet med att förändra och förbättra, för att förvalta det förtroende vi fått av väljarna, av våra medlemmar och förtroendevalda. Det är vår plikt att aldrig vara nöjda, att aldrig sluta ta ansvar.
Att bilda en feministisk regering förpliktigar. Nu börjar det första jämställdhetsåret.
Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: måndag 6 oktober 2014
