Viktigt att även män engagerar sig
Publicerad i Värmlands Folkblad den 25 november 2013.
Våld i nära relationer är i dag ett omfattande samhällsproblem som berör alla. Mest omfattande är det våld som män utövar mot en kvinnlig partner.
I Sverige uppger varje år 2-3 procent av befolkningen att de har blivit misshandlade och så har det sett ut under en längre tid. En tydlig majoritet av de våldsbrott som utförs, både riktade mot män och kvinnor, utförs av män.
Förra året anmäldes nästan 30 000 fall av misshandelsbrott mot kvinnor. Majoriteten av dessa fall skedde i hemmet, i nära relationer. Varje år dödas i snitt 17 kvinnor i Sverige av en man. Våld och hot fortsätter att vara en del av kvinnor och barns vardag, varje dag.
De senaste tio åren har väldigt lite hänt. Mäns våld mot kvinnor är lika omfattande. Lika många kvinnor dör. Våldtas. Trakasseras sexuellt. Även sjukvården uppger att man har oförändrade siffror för hur många misshandlade som söker vård. Trots att regeringen sedan 2007 sjösatt flera handslingsplaner visar utredningar från Brottsförebyggande rådet att det är osäkert om de gett någon effekt.
Våldet mot kvinnor är strukturellt, det tenderar att vara grövre än våldet mot män och det är oftare upprepat, enligt rapporter från Brottsförebyggande rådet. Det är ett internationellt samhällsproblem.
Flickor över hela världen får tidigt lära sig att de måste undvika risker. Det är en del av en kvinnas vardag och ansvar att inte utsätta sig för våld, att inte bli för berusad, ha för kort kjol eller vara på fel ställe och prata med fel person.
Vi behöver arbeta brett för att förebygga våldet i nära relationer. Kopplingen mellan manlighet och våld måste brytas för att bygga en bättre mansnorm och lyfta fram män som bra förebilder. Attityder och normer måste förändras. Skolan och samhället måste ha en aktiv roll i att fånga upp och hantera frågor om våld, sexualitet och genus. Inom rättsväsendet måste våld i nära relationer prioriteras på ett helt annat sätt. Idag är uppklarningsfrekvensen i de här våldsbrotten skrämmande låg.
Stödet för våldsutsatta kvinnor varierar stort i landets kommuner. Flera kommuner saknar helt kartläggning av våldets omfattning och behovet av stöd. S-kvinnor vill se att varje kommun tar fram ett handlingsprogram för hur vi förebygger våldet och säkrar hjälpen till våldsutsatta kvinnor och barn. Stödet måste vara långsiktigt och likvärdigt i alla kommuner.
Alla män är inte våldsamma. Kvinnofrid och barnfrid handlar inte om att skuldbelägga mannen. Det handlar om att skuldbelägga den struktur som vi alla är en del av. Både män och kvinnor blir offer för den struktur som starkt kopplar manlighet till våld och som begränsar människor att utvecklas som individer. Just därför är det så viktigt att också män engagerar sig i kampen mot våldet.
Ojämn maktfördelning nämns ofta som en viktig bakomliggande förklaring. Vi S-kvinnor ser att ett jämställt samhälle är möjligt och det är avgörande för att motverka maktobalansen där våldet uppstår.
Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor
Inga-Lill Röhr
Ordförande S-kvinnor Värmland
Senast uppdaterad: måndag 25 november 2013
