Rätt till heltid viktigare än 30-timmarsvecka
Publicerad i Arbetet 5 september 2019.
I mitten av augusti samlades S-kvinnor från hela landet till kongress i Malmö för att under två intensiva dagar diskutera och fatta beslut om vår framtida politik. Engagemanget och beslutsamheten att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle gick inte att ta miste på.
Jag vill passa på att tacka för det fantastiska förtroendet att få fortsätta som S-kvinnors ordförande i ytterligare två år. Det är det finaste uppdraget, där det finns mycket kvar att kämpa för.
En fråga som diskuterades stort på kongressen och som jag särskilt vill lyfta är frågan om arbetslivets villkor. De orättvisor som finns på arbetsmarknaden måste vi bli ännu bättre på att bekämpa.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört flera positiva reformer under de senaste åren. Återinförandet av årliga lönekartläggningar, åtgärder mot missbruk av visstidsanställningar och särskilda satsningar på utlandsfödda kvinnors etablering för att bara nämna några. Men mycket mer måste göras.
Det är så tydligt hur villkoren på arbetsmarknaden fortfarande skiljer sig åt för kvinnor och män – löneskillnaderna, anställningsvillkoren, deltidsarbetet, den tuffa arbetsmiljön och pensionsgapet. På alla områden gynnas män som grupp, medan kvinnor som grupp diskrimineras.
Inför kongressen hade vi i S-kvinnor tagit fram rapporten 30 timmars arbetsvecka – Realism eller utopi? som är en kartläggning av fackförbundens arbetstidsreglering och deras syn på förkortad heltidsnorm.
Kartläggningen visar att en majoritet av fackförbunden har 40-timmarsvecka som norm eller bara marginella skillnader, men den visar också att arbetstidsförkortningar är vanligare inom SACO och TCO än inom LO. Flexibiliteten i arbetstider är också större inom SACO och TCO.
Få fackförbund driver frågan om förkortad heltidsnorm. De som gör det är främst mansdominerade fackförbund inom LO-kollektivet. Stora kvinnodominerade fackförbund inom LO säger i stället att ofrivillig deltid är ett större problem och att medlemmarnas rätt till heltid är en viktigare prioritering än arbetstidsförkortning.
Kartläggningen visar också att förutsättningarna för att införa en generellt förkortad arbetstid skiljer sig åt mellan olika fackförbund och i olika avtal.
Även formen för en eventuell arbetstidsförkortning varierar mycket. Det kan handla om kortare arbetsveckor, färre arbetade timmar/år, extra semesterdagar, kompensationsledigt, förtroendearbetstid och arbetstidskonton.
Utifrån rapporten var frågan hur vi bör se på heltidsnormen ett av ämnena som jag samtalade om med Kommunals ordförande Tobias Baudin, som var gäst på kongressen. Hur kan vi göra arbetsmarknaden mer jämställd och rättvis?
En väg framåt som diskuterades var att arbeta för avtalsförbättringar, till exempel arbetstidskonton, så att också kvinnor inom LO-kollektivet kan förkorta sin arbetstid. Den anställde kan då välja att ta ut tiden i antingen ledighet, pengar eller pension.
Att kvinnor och män delar lika på förvärvsarbete och obetalt hemarbete är också en avgörande fråga för att nå ett jämställt arbetsliv med lika lön. S-kvinnor fortsätter att driva kravet på en helt individualiserad föräldraförsäkring som den viktigaste åtgärden på nationell nivå för att uppnå detta.
På lokal nivå är stärkta arbetsvillkor och ett uppvärderat arbetsmiljöarbete av högsta prioritet. Heltid som norm måste gälla på hela arbetsmarknaden och delade turer ska avskaffas.
I tidningen Kommunalarbetaren kan vi läsa att äldreboenden är Sveriges sjukaste arbetsplatser. Den ökade stressen och ohälsan i arbetslivet, som framför allt drabbar kvinnor i välfärdsyrken, måste mötas med större egenmakt för medarbetarna, rätt till kompetensutveckling och förstås rehabilitering vid behov.
Som arbetsgivare har kommunerna det yttersta ansvaret för att detta blir verklighet. Det ansvaret måste de ta!
Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: fredag 6 september 2019
