Ett nej är ett nej – nytt förslag om samtycke
För att en sexuell handling ska klassificeras som brottslig, dvs. som våldtäkt, krävs idag att gärningsmannen har använt hot, våld, eller har utnyttjat en person som varit i hjälplöst tillstånd, t. ex. varit kraftigt berusad. Att en person sagt tydligt nej till en sexuell invit, räcker alltså inte idag. För Svensk Juristtidnings årsmöte presenterade regeringens utredare igår en sammanfattning av den kommande utredningen och deras förslag till förändringar.
SvD med flera medier skrev igår om den kommande utredningen, där beskrevs förändringen som att ”nej” till en sexuell handling framöver ska räcka för att det ska betraktas som straffbart.
Utredarna har sedan förtydligat att samtycke inte enbart innebär att säga just ordet ”nej”. Det viktiga är att personen faktiskt samtycker till den sexuella handlingen, dvs. att personen har sagt ”ja” till en sexuell invit eller visat aktivt deltagande. Att utsättas för tvång eller hot, av rädsla eller av annan orsak inte kunna säga nej, ska givetvis också bedömas som avsaknad av samtycke.
I samband med detta föreslår också utredningen att begreppet ”våldtäkt” ändras till ”sexuellt övergrepp”, för att förtydliga att direkt våld inte behöver ha förkommit för att handlingen ska vara brottslig.
De senaste åren har en rad fall av våldtäkter uppmärksammats, och upprört allmänheten, där gärningsmän friats trots att offret tydligt utsatts för ett övergrepp mot sin vilja. Bland annat ett fall i Lund för två år sedan, där gärningsmannen friades trots att kvinnan tydligt skrikit nej upprepade gånger. Lunds tingsrätt höll med mannen om att ett nej inte behövde vara ett nej. I Göteborg friades samma år en man från våldtäkt trots att kvinnan varit så berusad att hon bevisligen varit i ett hjälplöst tillstånd – domstolen resonerade att mannen kanske inte förstått detta.
En stor mängd liknande berättelser vittnar tydligt om det stora glappet mellan vad det svenska rättsväsendet och vad allmänheten definierar som en våldtäkt. Det är också bakgrunden till att opinionen och kraven på att införa en samtyckeslagstiftning ökat.
S-kvinnor la under 2014 ett tiotal interpellationer och motioner i riksdagen om våldtäkter och sexuella övergrepp. S-kvinnor stödde också Socialdemokraternas initiativ att tillsätta den parlamentariska utredningen för att göra en grundläggande översyn av svensk sexbrottslagstiftning.
Utredningen ska granska varför så få fall av våldtäktsanmälningar leder till fällande domar och frågan om en samtyckeslagstiftning ska särskilt utredas. Kommittén ska ta fram förslag för att stärka brottsoffrens ställning och granska hela rättsprocessen från anmälan till dom.
S-kvinnor välkomnar att utredningen lutar mot en stärkt status för brottsoffer genom att stärka brottsrubriceringen och införa krav på samtycke i lagstiftningen. Vi ser också positivt på utredningens resonemang om att ett sexuellt övergrepp inte behöver innefatta våld, utan ändå kan och bör definieras som en brottslig handling.
Vår förhoppning är att utredningen i grunden klargör orsakerna till varför så få anmälda våldtäkter leder till åtal och varför våldtäktsfall har så mycket lägre antal uppklarade fall och fällande domar än många andra grova brott. S-kvinnor vill också att brottsoffer erbjuds målsägandebiträde redan från första anmälan och kräver att bemötandet av brottsoffer förbättras, så att rättsprocessen inte blir ytterligare en kränkning.
Utredningen om den svenska sexbrottslagstiftningen väntas var färdig och presenteras i höst.
Senast uppdaterad: tisdag 19 april 2016
