Genom att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer här: https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-webbplatsen/integritetspolicy

Inkomstgapet är ohållbart – kvinnor förväntar sig mer

Mäns och kvinnors livsinkomster skiljer sig åt betydligt. Idag är kvinnors livsinkomster ungefär tre fjärdedelar av mäns. På en livstid handlar det om miljonbelopp och det skapar mindre frihet för kvinnor både under och efter arbetslivet.

Publicerad i Fempers Nyheter 10 februari 2022.

I veckan kom slutbetänkandet från Kommissionen för jämställda livsinkomster, med uppdraget att ta fram långsiktiga förslag för att öka den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor, som en del av regeringens övergripande jämställdhetspolitiska mål.

Generellt har kvinnor idag redan påtagligt högre utbildning än män och så har det sett ut väldigt länge, utan att det jämnat ut inkomstglappet. När det kommer till kritan handlar det framför allt om en patriarkal samhällsstruktur och gamla normer som biter sig fast hårdare än vi kanske vill erkänna.

Lönegapet mellan män och kvinnor kvarstår i nästan alla sektorer och är en av faktorerna som är kopplade till hur vi värderar mäns och kvinnors arbetsinsatser olika. Arbetsmarknaden är också tydligt könssegregerad och kvinnodominerade yrken värderas lägre. Vi behöver arbeta långsiktigt normativt med könsroller och val av yrke och utbildning, men också stärka arbetsmarknadens parter att arbeta för en uppvärdering av flera yrkesgrupper. Samtidigt fastslår kommissionen att det inte räcker att fokusera på löneskillnader, för även om vi kommer till rätta med detta så kvarstår stora inkomstskillnader.

Kvinnor har också kortare livsarbetstid kopplat till otrygga anställningar, sämre villkor och dålig arbetsmiljö. Pandemin har tyvärr ökat främst kvinnors otrygghet och fler kvinnor än män har förlorat sina anställningar. Sämre villkor påverkar kvinnor med betydligt högre sjuktal kopplat till stress, psykisk ohälsa och förslitningsskador.

Bara en sån sak som att var tredje kvinna fortfarande arbetar ofrivillig deltid, jämfört med var tionde man. När arbetsbelastningen blir för tuff går kvinnor också oftare ner i deltid för att orka med, det vi kallar ”frivillig” deltid. Detta måste lönestatistiken ta hänsyn till.

En annan faktor är det ojämställda familjelivet. När kvinnor får barn ökar deras sjuktal och ”frivilliga” deltider markant. Att kvinnor tar så mycket större del av föräldraledigheten och vård av sjuka barn påverkar inte bara deras hälsa när de slits ut av dubbelarbete, det påverkar alla kvinnors löneutveckling. Kvinnor ses som ”riskarbetskraft” och vi ser tydligt hur karriärs- och löneutvecklingen stannar av för kvinnor i barnafödande ålder. Män påverkas inte alls på samma sätt.

Vi vet att det enda som haft effekt på detta är steg som tagits mot en individualiserad föräldraförsäkring. Det gynnar hela samhället och arbetslivet. Kommissionen fastslår också att föräldraförsäkringens utformning idag uttalat motverkar jämställdheten.

Lägre inkomster ger sedan ringar på vattnet, som lägre sjukersättning, föräldrapenning och påtagligt mycket längre pensioner. Att vi har ett land fullt av kvinnor som arbetat och slitit ett helt arbetsliv men inte kan leva på sin pension, det är helt ovärdigt. Det här har alltid varit en hjärtefråga för oss S-kvinnor. Vi har tagit flera viktiga steg för att stärka pensionerna sista åren, men fortsätter jobba stenhårt med den frågan.

Offentliga stödåtgärder måste fördelas mer jämställt, myndigheterna måste ha könsuppdelad statistik och också analysera utfallet av sina stödåtgärder. Kommissionen bekräftar att flera myndigheter brister i sitt jämställdhetsarbete. Det handlar om miljardbelopp i stödåtgärder som fördelas ojämställt och centralt påverkar mäns och kvinnors livsinkomster.

Kommissionen konstaterar att även om mycket har gjorts och lönegapet har minskats, så har det genomsnittliga gapet i disponibel inkomst varit ganska oförändrat sedan 1995, det har knappt förändrats alls de senaste 25 åren. Med nuvarande takt kan vi räkna med 100 år till innan vi når jämställda livsinkomster. Det är en sorglig insikt.

Min känsla är att vi lever i en tid där kvinnor förväntar sig en helt annan grad av frihet och ekonomisk självständighet. Vi har en medvetenhet om våra rättigheter, jämställdhet är en självklarhet för de flesta.

S-kvinnors utgångspunkt är att arbeta brett med alla delar av systemet, se helheten och hitta övergripande lösningar. Vi välkomnar därför rapportens ambition att stärka inte minst myndigheternas långsiktiga arbete med och ansvar för att öka den ekonomiska jämställdheten. Vi kommer givetvis att fortsätta följa och driva på det arbetet i alla delar.

Annika Strandhäll
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email