Ge våldsutsatta kvinnor förtur till boende
Publicerad i Dagens Samhälle 8 april 2022.
Våld i nära relationer är ett ständigt närvarande samhällsproblem. Inte minst under pandemin. En rapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerade under våren 2020 visade att antalet anmälda fall av misshandel hade minskat med 10 procent jämfört med samma period förra året – medan anmäld misshandel inom parrelationer mot kvinnor hade ökat med hela 61 procent.
Samma år blev 17 kvinnor dödade av någon de har eller hade en parrelation med. Och den farligaste platsen en våldsutsatt kvinna kan befinna sig på är i hemmet. Kvinnor och barn som får fly för livet till kvinnojourer och bryta upp från sin hemort, för att komma undan och börja om någon annanstans, vittnar om stora svårigheter att få skydd och stöd.
Det gör att deras gömställe röjs och att de har svårt att börja om. De rycks upp från sin hemkommun, bostad, skolgång och arbetsplats. Kommunen är ansvarig att underlätta för kvinnor och barn som utsatts för våld att få en ny bostad, enligt Socialtjänstlagen. Trots detta visar Boverkets senaste rapport att enbart var sjätte kommun ger förtur till våldsutsatta kvinnor och även bland kommunerna som ger förtur är det få som faktiskt beviljas förtur. Bostadsbristen gör situationen mycket besvärlig och många våldsutsatta tvingas stanna kvar med förövare på grund av bostadssituationen. Unizon som är riksförbund för idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer visar att antalet nätter som landets socialjourer betalar dessutom blir färre. De möter kvinnor som hamnar på andrahandsmarknaden.
Våldsutsatta kvinnor kan få ett särskilt skydd och får leva gömda och syns inte i myndigheternas register, de har så kallad skyddad folkbokföring. Men flera kvinnor blir hittade efter att deras gömställe blivit röjt. Idag saknas kunskap om varför detta kan ske och hur vanligt det är.
Myndigheter måste rapportera till Datainspektionen om personuppgifter kommit i fel händer. Men i statistiken syns inte hur många incidenter som gäller personer med skyddad folkbokföring.
Det kan inte vara ett geografiskt lotteri om man ska få adekvat hjälp, skydd och stöd. Det behövs ett nationellt arbete i frågan. Medlemsorganisationen för landets kommuner och regioner, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, behöver hitta ett samarbete för hur våldsutsattas boendesituation kan lösas i alla kommuner i landet.
SKR behöver utreda hur kommuner kan verka för att kvinnor som är våldsutsatta och behöver fly sitt hem lättare får ett nytt boende i landets alla kommuner.
Det behövs nationellt samarbete och en samsyn. Det behövs också en nationell kartläggning kring hur kvinnors skyddade boenden och gömställen kan röjas av gärningsmannen. Boendefrågan är i dag en fallgrop för dem som befinner sig i våldsamma relationer, då 207 av landets kommuner uppges ha bostadsbrist 2021. De krav angående våldsutsatta kvinnors boende som Unizon har lyft är viktiga.
Det handlar bland annat om att införa lättnader i inkomstkraven eller krav på skuldfrihet för våldsutsatta kvinnor som tvingas fly sina hem. Bostadsmarknaden är stängd för kvinnor som inte haft kontroll över sin ekonomi. Våldsutsatta kvinnor behöver förtur till allmännyttiga bostäder i alla kommuner.
Nu behövs mindre skygglappar och mer verkstad och samarbete för de våldsutsatta kvinnornas skull.
Annika Strandhäll
S-kvinnor, ordförande i förbundsstyrelsen
Janette Olsson
S-kvinnor, ledamot i förbundsstyrelsen