Barnen betalar priset för sveket om förskolan
Publicerad i Expressen 17 november 2022.
Regeringen vill ta bort kravet på minskade barngrupper. I budgeten föreslås att det inte längre ska vara ett krav att sträva efter små barngrupper i förskolan för att ta del av vissa statsbidrag. Trots att regeringspartierna före valet särskilt lyfte fram förskolan som ett viktigt område för att minska segregationen tas nu flera steg i fel riktning.
Brist på nödvändiga statsbidrag till kommuner och slopat krav på mindre barngrupper i förskolan riskerar att få allvarliga konsekvenser för personal och barn.
Sverige har på många sätt en av världens bästa förskolor med en pedagogisk verksamhet som är utvecklande för barnen och ger dem en trygg och bra start i livet.
Samtidigt har barngrupperna blivit större de senaste decennierna. Det innebär mindre tid för varje barn, mer stress och sämre förutsättningar att ge stöd till de barn som behöver förskolan mest.
Barn drabbas
När personalen har svårt att hinna med alla barn och stress- och ljudnivån är för hög är det barn med särskilda behov och svåra hemförhållanden som drabbas hårdast.
Enligt Skolverkets riktlinjer bör barngrupperna i förskolan för ett- till treåringar inte vara större än tolv barn. För äldre barn är rekommendationen max femton barn per grupp. Men detta är rekommendationer och vi vet att barngrupperna är väsentligt större på många håll i landet. Fler än 8 av 10 förskollärare arbetar i småbarnsgrupper där antalet barn kraftigt överskrider Skolverkets riktmärken visar en granskning av Lärarförbundet.
Den socialdemokratiska regeringen införde särskilda statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan och vill fortsätta att minska barngrupperna och stärka förskolan genom ett Förskolelyft för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen. Allt detta slopas nu med den nya regeringen.
I valrörelsen lovade Kristdemokraterna minskade barngrupper i förskolan och Ebba Busch har uttalat att hon tror att ”många sväljer att betala ett par hundralappar mer om man kan vara säker på att varje krona går till att minska barngrupperna”. Satsningar på förskolan sades även var ett viktigt verktyg för att bryta segregationen och för att fler utrikesfödda kvinnor skulle komma i arbete. Det vi nu ser är ytterligare ett löftesbrott, och denna gång är det barnen som får betala priset när regeringen satsar på höginkomsttagare, bilister och villaägare.
Att regeringen vägrar att tillföra välfärden de resurser som krävs samtidigt som välfärdsbolagen tillåts göra stora vinster genom att pressa personalkostnaderna innebär stora risker för barn och personal. Redan i dag vet vi att personaltätheten i fristående förskolor är lägre jämfört med i kommunala förskolor.
Lag i Norge
Utan regleringar blir det lättare för förskolor som drivs som aktiebolag att göra vinst på barn. I stället för nedskärningar i välfärden och stora skattesänkningar för höginkomsttagare behövs satsningar på minskade barngrupper och arbetsmiljön i välfärdens kvinnodominerade yrken.
I Norge har regeringen infört en lag om barn i förskolan som innebär att det ska vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och max sex barn per anställd på en storbarnsavdelning. Det här är viktiga initiativ som begränsar möjligheten att ha en låg bemanning. S-kvinnor vill också att förskolan ska utvecklas genom lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.
Integrationen, brottsbekämpningen och alla de samhällsproblem som regeringen säger sig vilja lösa börjar i förskolan. Allt talar för att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på barnen när de är små. Om inte detta görs kommer vi att se ökad ojämlikhet och stora problem för barn, inte minst i utsatta områden. Vad som krävs är en politik som satsar på barnen och ger bästa möjliga förutsättningar för den personal som tar hand om våra barn.
Annika Strandhäll
Ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: torsdag 17 november 2022
