Hat och hot kväver kvinnor med makt
Publicerad i Expressen 29 maj 2023.
Hat och hot mot politiker är ett akut demokratiproblem. I en ny antologi från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bidrar ett antal forskare med olika perspektiv på hur hat och hot mot förtroendevalda politiker påverkar vår demokrati, med syfte att belysa och problematisera just detta.
Att hat, hot och trakasserier påverkar förtroendevaldas trygghet är ingen nyhet – men likväl ett akut problem.
Särskilt drabbade av hat och hot blir kvinnor. Detta visades i en rapport som nyligen publicerades av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Rapporten visar att kvinnor utsätts i en högre utsträckning än män och hatet och trakasserierna mot kvinnor är oftare kopplade till kön eller har sexuella anspelningar. Konsekvenserna av detta kan bli att kvinnor avstår från att delta i den politiska debatten. Det gäller i ännu högre utsträckning kvinnor som också är utsatta på andra sätt.
Det har gått över hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Mycket har hänt i politiken och samhället sedan dess. Kvinnors tillgång till sina rättigheter är starkare i dag och fler kvinnor som beslutsfattare och makthavare.
Men vägen har inte varit rak och arbetet är definitivt inte slut. Gång på gång behöver vi påminna oss om att vi fortfarande har en lång väg kvar att gå mot ett jämställt samhälle.
Nu måste vi kräva vår rättmätiga plats. Igen.
Som aktiva i politiken är detta problem inte bara någonting som vi kan läsa om i en rapport, det här finns omkring oss hela tiden. Vi alla känner någon som har blivit utsatt och många av oss har själva erfarenheter av hat, hot och trakasserier.
Förutom att de kvinnor som drabbas direkt av hat och hot känner obehag och kanske till och med inte vågar uttala sig igen i en viss fråga, finns det en sekundär effekt av detta: våra medlemmar ser och hör hur andra kvinnliga politiker blir behandlade. Deras lust och vilja att engagera sig och att våga höja rösten riskerar att dödas redan innan de har börjat.
Förekomsten av hat och hot kryper in under huden på oss och skadar såväl oss som demokratin: kvinnors röster tystnar och risken är att kvinnors representation försämras.
I ett gemensamt upprop vill vi uppmana till handling för att mota detta allvarliga ingrepp på vår demokrati. Med anledning av ovan ser vi att följande behöver göras:
– Kommunala, regionala och nationella stödfunktioner måste stärkas.
Det måste finnas fungerande stödfunktioner för de som utsätts för hat, hot och trakasserier, på samtliga politiska nivåer. För att stödfunktionerna ska fungera och användas måste också kunskap om könsbaserat våld mot förtroendevalda öka.
– Partierna behöver jobba gemensamt för ett tryggare klimat.
Partierna har ett ansvar gentemot sina förtroendevalda och för samtalsklimatet och måste därför gemensamt bidra till ett sunt samtalsklimat med tydliga gränser för hur politiker tilltalar varandra.
– Fler anmälningar måste få konsekvenser.
Anmälningar kan inte läggas på hög och avskrivas. Svensk yttrandefrihet är stark och det ska den vara, men olaga hot är ett brott. Således behövs mer kunskap och resurser till rättsväsendet för att handlägga dessa brott.
– Ökat ansvar i sociala medier.
Syftet med sociala medier har varit att främja diskussion och samtal, men det har också blivit enklare att sprida hat och hot. Sociala medieföretagen måste arbeta systematiskt för att säkerställa nolltolerans för hat, hot och trakasserier.
Vi har nu en situation där hat och hot kväver kvinnors rätt till politisk makt och inflytande. För vår demokratis skull behöver vi tillsammans åter stå upp för vår rättmätiga plats.
Av Malin Bergman, förbundsordförande Centerkvinnorna
Annika Strandhäll, förbundsordförande S-kvinnor
Josefin Malmqvist, förbundsordförande Moderatkvinnorna
Sarah Kullgren, förbundsordförande KD-kvinnor
Cecilia Elving, förbundsordförande Liberala Kvinnor
Cindy Falquet, vice ordförande, Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté
Publicerad i Expressen 29 maj 2023.
Senast uppdaterad: måndag 29 maj 2023
