En jämställd och jämlik skola kräver fortsatt kamp

”Målet måste vara en öppen skolmiljö och att eleverna ska få möjlighet att möta både de som tänker lika och olika, möta en mångfald av tankar och idéer och få utvecklas och växa som fria individer”,skriver  S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson (S) om skolans förutsättningar inför skolstarten.

Publicerad i Feministiskt Perspektiv 20 augusti 2020.

I dagarna gör hundratusentals svenska barn sig redo och återvänder till skolan. De senaste veckorna har skolstarten debatterats flitigt. Hur den ska kunna genomföras säkert och vad det innebär för smittspridningen, ställt mot hur viktig skolan är för så oerhört många barn.

Skolorna har i dag fått större handlingsutrymme att anpassa undervisningen på det sätt som passar bäst för just deras skola och deras elever. Det är på många sätt positivt, varje situation är unik och behöver bemötas så. Samtidigt gör det att många inte vet exakt vilka regler som gäller för deras skola och barn.

Många har känt en oro inför skolstarten och hur den pågående pandemin kan påverka lärare och elever, men att vara isolerad i hemmet kan för många barn också innebära ökad utsatthet för både våld, oro och otrygghet. För många barn är skolan deras enda trygga plats.

Nyligen presenterade Jämlikhetskommissionen sitt betänkande för ökad ekonomisk jämlikhet där de bland annat tittat på skolan. Sverige har en hög lägstanivå för utbildning, hälsa, inkomster och bostad. Det gör att vi är bättre än andra länder på att ge barn möjligheten att utvecklas och ge dem bättre livschanser, oavsett vilken hemmiljö vi föds och växer upp i. Samtidigt fastslår de att vi i dag har stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor och kommuner.

En likvärdig skola är livsviktig, men det fria skolvalet har ökat segregationen. Ett krav S-kvinnor drivit för att kunna möta detta är att kommunerna ska ges vetorätt inför nyetablering av friskolor. Vi fortsätter även driva på frågan om ett förbjud av religiösa friskolor av samma skäl – att dela upp barn utifrån egna eller föräldrars trosuppfattningar försvårar möten mellan barn med olika värdegrund eller bakgrund.

Målet måste vara en öppen skolmiljö och att eleverna ska få möjlighet att möta både de som tänker lika och olika, möta en mångfald av tankar och idéer och få utvecklas och växa som fria individer.

När det gäller jämställdheten i skolan har vi länge påtalat att skolan inte når de mål som skollagen satt upp, varken i förskolan eller skolan. Tyvärr är det för många barn och ungdomar en vardag som innehåller både hot våld och trakasserier. Tjejer är fortfarande mer utsatta än killar för oönskade sexuella kontakter och mår psykiskt sämre.

Vi kan förstås inte acceptera att det här bara fortgår. Skolan måste ha nolltolerans mot våld och trakasserier både i ord och handling. Räcker inte resurserna till för att skolorna ska kunna hantera detta fullt ut, ja då måste det prioriteras.

Det ingår i skolans uppdrag att både lära barnen vad jämställdhet innebär och att skapa skolmiljöer präglade av jämställdhet. Att uppmärksamma olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt, hjälpa eleverna att kritiskt granska olika könsmönster och motverka diskriminering.

Det ska framgå i skolans läroplaner hur de organiserar sig så att barn och vuxna möts och arbetar tillsammans, oavsett könstillhörighet. En förståelse för genuspedagogik och normkritik måste genomsyra alla delar av skolans undervisning.

Sex- och samlevnadsutbildningen måste bli bättre. Den behöver mer tid och resurser för att kunna ta de där oerhört viktiga samtalen med barnen om relationer, känslor och sexualitet. Vi måste våga tala om och problematisera pornografi och dess skadliga inverkan på barn och ungdomar, prata om normer och könsroller, om samtycke och hur vi har sunda relationer.

Den oro många barn upplever nu i samband med pandemin är också samtal som skolan behöver tid för. Jag har pratat med vänner som är lärare som uttryckt en stor stress inför att hinna möta barnens frågor och funderingar. Det blir än tydligare i tider där förutsättningarna förändras hela tiden och ofta är lärarna själva oroliga och har inte alla svaren.

För mig är välfärd och den svenska modellen grunden för ett tryggt demokratiskt samhälle. I det ingår att alla barn får en lika bra förskola och skola. Vi har varit ett föregångsland på många områden, och ska kunna vara fortsatt stolta över att vi legat i framkant med att bland annat införa allmän förskola och kunna erbjuda alla en undervisning av hög kvalitet. Men vi får inte ta något för givet, inga framsteg har kommit utan kamp och vi måste ständigt bevaka att utvecklingen går åt rätt håll.

Skolans mål måste vara att kunna ge alla barn likvärdiga livschanser, vara jämställd och jämlik, att barn få växa upp som trygga lyckliga individer. Det är så vi tillsammans bygger ett starkt tryggt samhälle.

facebook Twitter Email