En trygg skola kräver tid, resurser och normkritik

Jämställdhet kan inte vara ett tillval eller något man gör när man har tid, det måste genomsyra hela skolans verksamhet och alla ämnen. Ansvaret kan inte heller läggas på den enskilda läraren. Ett normkritiskt tänkande måste vara utgångspunkten i hela skolans verksamhet och det måste också få större utrymme i lärarutbildningens alla delar." Det skriver S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson i veckans valkrönika.

Publicerad i Feministiskt Perspektiv 7 mars 2014.

Våra barns skolmiljö är en viktig fråga inte bara för eleverna utan för hela samhället. Alla barn har rätt att känna sig trygga och respekterade i sin vardag. Vi måste prata om vilka normer och värderingar som styr i skolan och hur vi jobbar för att förändra dessa. Det är skolans ansvar att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Skolan är inte bara elevernas arbetsmiljö, det en väldigt stor del av deras liv. För många barn och ungdomar är det här en vardag som innehåller hot, våld och trakasserier i olika former. De ser det runt omkring sig, de upplever det, de står bredvid eller mitt i det, varje dag. Allt för många svenska skolor lever inte upp till skollagens jämställdhetsmål i dag, varken i förskolan, i grundskolan eller i gymnasiet.

Oönskade sexuella kontakter är mycket vanligt. Många unga tjejer och killar har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp i skolan. Tjejerna är mest utsatta och många mår psykiskt dåligt. Mer än hälften av tjejerna i gymnasiet svarar att de någon gång utsatts för oönskade sexuella kontakter och mer än var tionde tjej har utsatts för övergrepp som kan definieras som våldtäkt, enligt en studie från Lunds Universitet.

Många lärare ger i dag uttryck för att man inte hinner prioritera jämställdheten i sin undervisning. Man gör så gott man kan i vardagen och försöker helt enkelt hinna med omsorg och undervisning. Tid och resurser är en bristvara och vad eleverna gör utanför klassrummet upplever väldigt många lärare att de knappt hinner ta del av alls. Det här gör att förlegade strukturer tillåts fortleva. Pojkar och flickor mäts fortfarande med olika måttstockar.

Mindre klasser i skolan är nödvändigt för att lärarna ska ha tid att se och tillvarata varje barn. Likvärdighet i skolan kräver resurser och tid. Praktiska verktyg till lärarna. Det behövs fler lärare och speciallärare för att säkra deras närvaro i barn och ungdomars verklighet.

En genusmedveten pedagogik måste integreras i hela skolan. Jämställdhet kan inte vara ett tillval eller något man gör när man har tid, det måste genomsyra hela skolans verksamhet och alla ämnen. Ansvaret kan inte heller läggas på den enskilda läraren. Ett normkritiskt tänkande måste vara utgångspunkten i hela skolans verksamhet och det måste också få större utrymme i lärarutbildningens alla delar.

Sex- och samlevnadsundervisningen måste utvecklas. Eleverna vill prata om det här. De här frågorna är viktiga och berör deras liv. Skolor som satsat på sex- och samlevnadsutbildning har märkt ett stort intresse för frågorna. Men kvaliteten på undervisningen ser mycket olika ut och innehållet varierar stort mellan olika skolor. Alla elever måste få tillgång till en likvärdig utbildning och utrymme att diskutera normer och värderingar både i och utanför klassrummet.

Skolan måste ha nolltolerans mot våld och trakasserier och i alla sammanhang jobba för att skapa trygghet i elevernas vardag. Det är inget vi kan lämna åt eleverna själva att ta ansvar för eller hoppas att skolsköterskan tar hand om. Inget barn ska lära sig att man måste tåla kränkande behandlingar eller att skolvärlden tillåter det. Barn och ungdomar vet och förstår gränserna! Men vi lever farligt om vi lär dem att inom skolans väggar ser vi mellan fingrarna med rätt och fel.

Förändringar kräver kunskap. Skolans fostrande roll innefattar att alla elever måste ha tillgång till en likvärdig utbildning och där alla elever får utrymme. Att förändra normer och värderingar får inte prioriteras bort. Det är grunden för att bygga ett samhälle med trygga och välmående individer.

Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email