Feministisk kamp måste inkludera alla kvinnor
Publicerad i Feministisk perspektiv 31 augusti 2017.
Ett feministiskt samhällsbygge ska stärka kvinnors delaktighet i samhället, alla kvinnor. Vi måste förstå att flera maktstrukturer påverkar och begränsar våra liv. Ett jämställt och jämlikt samhälle kräver fungerande integration. De som står längst utanför arbetsmarknaden och fortfarande får alldeles för lite hjälp att etablera sig är utlandsfödda kvinnor, framför allt utomeuropeiskt födda kvinnor.
”Det måste bli enklare att få sitt första jobb”, deklarerar vår förra borgerliga regering. Vi kunde inte hålla med mer, etablering är viktigt. Däremot har vi väldigt olika syn på hur detta ska gå till. Borgarnas senaste förslag är att de som länge varit utan jobb ska få lägre ingångslöner, ett förslag som direkt kommer slå mot de mest utsatta, inte minst mot utlandsfödda kvinnor.
På 60-talet avskaffades de särskilda kvinnolönerna – det fanns givetvis ingen rimlighet i att kvinnor skulle få lägre lön än män, det var ren diskriminering. Ändå vill borgarna återgå till en gammal modell, där de som redan är diskriminerade och har det sämst ställt, ska straffas för det genom att deras erfarenheter och kompetens värderas lägre. Ovärdigt är bara förnamnet.
En stark välfärd och sociala skyddsnät stärker kvinnors egenmakt och möjlighet att försörja sig. Det stärker också kvinnors möjligheter att starta eget. Ökat kvinnligt företagande är en väldigt viktig del.
Däremot är inte lösningen på hela företagsfrågan rut, som borgerliga politiker gärna vill lyfta fram. Lösningen är inte kraftig skatterabatt till de redan mest priviligierade, för att de inte ska hota med att byta ut värdiga stabila jobb till svart arbetskraft istället – det vill säga bryta mot lagen om de inte får skatterabatt. Det är respektlöst mot en hel arbetsgrupp.
Vi måste i stället fortsätta det jobb regeringen redan påbörjat med att skapa fler trygga, stabila och rättvisa jobb, satsningar för att hjälpa fler kvinnor att starta egna företag, fler kvinnliga ambassadörer, nätverk, stödsystem, synliggörande och tillgängliggörande. Och vi behöver rejäla investeringar i en gemensam välfärd och etablering. Starka individer bygger starka samhällen.
Men fler konkreta insatser måste också genomföras. Ett exempel är att införa studielån för att få ta körkort. I dag är körkort en klassfråga. Det är dyrt och väldigt många kvinnor har inte råd, samtidigt som det är ett krav för många jobb. Med körkort skulle kvinnors frihet, rörlighet och tillgång till arbetsmarknaden öka.
Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020, det kräver att även kvinnor får samma möjligheter som män att jobba. Och för att få ett jämställt arbetsliv behöver vi ett jämställt familjeliv, viktiga steg som tagits mot det målet är bland annat föreslag om att föräldrapenningen begränsas för föräldrar som flyttar till Sverige med barn, en tredje vigd månad i föräldraförsäkringen och avskaffat vårdnadsbidrag. På regeringens initiativ har Arbetsförmedlingen också tagit fram en handlingsplan för att öka sysselsättningen för utlandsfödda kvinnor.
I Sverige finns stora grupper utlandsfödda kvinnor som levt många år i landet utan att komma in på arbetsmarknaden. Nu har även en stor grupp nyanlända kommit. Etablering är grunden för att dessa kvinnor ska få egenmakt och bli delaktiga i samhället. Det är hög tid att ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter. Den feministiska kampen måste inkludera alla kvinnor!
Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: torsdag 31 augusti 2017
