Försvagad arbetsrätt ökar risken för sexuella trakasserier
Publicerad i Feministiskt Perspektiv 15 oktober 2020.
Tre år har passerat sedan #metoo briserade i Sverige med omfattande protester och namninsamlingar som inte undgick någon del av samhället. Enskilda personer som begått övergrepp och strukturella problem lyftes fram i ljuset. På många sätt kan det sägas att #metoo uppfyllde sitt syfte, att visa på omfattningen av sexuella trakasserier och övergrepp och hur de påverkar alla kvinnors vardag. Det blev i princip omöjligt för någon att blunda för problemen.
Sedan dess har mycket hänt. #Metoo har påverkat såväl politiken som samhället i stort. Anslagen till våldförebyggande arbete och kvinnofrid har ökat. Krav på att prioritera sexualundervisningen har hörsammats. Nu har även sex- och samlevnad tagits upp som en obligatorisk del på lärarutbildningen.
Att Sverige fick en stärkt sexualbrottslag i samband med #metoo var symboliskt viktigt, även om besluten bakom den redan var påbörjade. Flera stora rättsfall där offentliga personer hängts ut uppmärksammades, vilket även ledde till fällande dom och en omskakad akademi. Ingen gick oberörd ur #metoo-hösten.
Nu har som sagt tre år passerat och det är viktigt att vi håller i debatten. Att vi säkrar upp att effekterna inte bleknar och att jämställdhetsarbetet fortsätter framåt. För oss S-kvinnor finns flera viktiga mål som vi fortsätter att kämpa för.
Nollvision mot sexuella trakasserier – Vi får aldrig acceptera eller normalisera att flickor och kvinnors livsutrymmen begränsas för att andra tar sig rätten att ta för sig av deras kroppar. Alla former av objektifiering och exploatering måste motverkas, i alla rum.
Stärk arbetet mot diskriminering i arbetslivet – I pågående förhandlingar uppmanar vi alla fackförbund att se över hur kraven mot diskriminering och trakasserier är formulerade i kollektivavtalen, samt se över att det finns tillräckliga rutiner för att förebygga och hantera alla former av diskriminering, trakasserier och övergrepp. Det är varje arbetsgivares ansvar att ha en handlingsplan för detta.
Begränsa pornografins skadeverkningar – Senaste tidens debatt har tydligt visat att allt fler unga mår dåligt eller tar skada av en osund bild av sex och sexualitet, kopplat till överkonsumtion av en helt oreglerad pornografi. Ett viktigt krav är åldersverifiering, att t.ex. använda sig av bank-id för att besöka porrsidor. Samtidigt måste skolan inkludera samtal om värderingar och pornografi i sex- och samlevnadsundervisningen.
Stärkt sexköpslag – Att köpa sex är en brottslig handling, därför vidhåller vi kravet att den som blir utsatt för sexhandeln ska klassas som brottsoffer. Straffen måste höjas till minst frihetsberövande och sexköp utomlands måste kriminaliseras. För oss är det självklart att frivillighet och samtycke inte kan köpas för pengar, varför det bör klassas som ett övergrepp.
Utöver detta krävs förstås ett brett arbete för ökad jämställdhet. Olika delar hänger ihop, så vi måste flytta fram positionerna på flera områden för att i grunden komma till rätta med sexuella trakasserier.
Nyligen presenterades bland annat förslag på en ny brottsrubricering för hedersbrott och Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i uppdraget att se över hur vi kan stärka sexköpslagen. Det är två välkomna beslut. På andra områden riskerar utvecklingen däremot att gå bakåt. Den aktuella Las-utredningen är ett sådant exempel. Utredningen föreslår en rejält försvagad arbetsrätt, vilket är en tydlig riskfaktor för ökade sexuella trakasserier i arbetslivet.
Arbetet i #metoo-andan måste helt enkelt fortgå varje dag, så att ett steg framåt följs av ytterligare ett i samma riktning.
Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: torsdag 15 oktober 2020
