Hedersutsatta barn är rädda för sommarlovet
Publicerad i Expressen 7 juni 2023.
Enligt siffror från utrikesdepartementet fördes 75 barn ut ur landet förra året av någon närstående, för att sedan inte komma tillbaka.
Syftet med dessa bortföranden handlar ofta om att gifta bort barnet, men det förekommer också så kallade uppfostringsresor. Vi vet av erfarenhet att dessa resor ofta planeras till sommarloven.
De senaste åren har riksdagen i brett politiskt samförstånd stiftat nya lagar för att öka samhällets förmåga att bekämpa den här formen av hedersrelaterad brottslighet.
Sommaren 2020 infördes ett särskilt barnäktenskapsbrott och det blev också möjligt att belägga barn – som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort – med utreseförbud.
En utredning kommer snart att lägga fram förslag på en kriminalisering av så kallade oskuldskontroller, oskuldsoperationer och utfärdande av oskuldsintyg.
Men vi måste hela tiden arbeta för att uppdatera lagstiftningen så att den kan möta dagens verklighet. Utreseförbudet behöver kunna användas också för att skydda barn som riskerar att föras ut ur landet för uppfostringsresor eller omvändelseterapi.
Den som i Sverige sökt skydd från förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter kan inte tillåtas att sedan förvägra sina barn sina demokratiska rättigheter genom att föra bort dem till det hemland som de själva en gång lämnade.
Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar samhällets mest utsatta. Den enskilde står ofta ensam mot ett helt kollektiv av släkt och familj. Det är ofta unga flickor som fruktar dem som de på samma många gånger fortfarande älskar.
När den enskilde är som mest utsatt är behovet av samhällets stöd som allra störst. Alla länkar i kedjan måste hålla ihop. Institutioner som skola, socialtjänst och polis måste samverka.
Vuxna som i sitt arbete kommer i kontakt med unga som lever under hedersnormer måste vara lyhörda för signaler, våga lyssna på den som berättar och vara trygga i att agera. Vi måste garantera att det på utrikesförvaltningen finns tjänstemän specialiserade på frågor om barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.
Barn förs bland annat till länder som inte har tillträtt Haagkonventionen. Men vi ska inte lägga armarna i kors och lämna dessa utsatta barn att försvinna. Sverige har biståndsverksamhet i – och samarbeten med – länder som inte skrivit under Haagkonventionen. Det finns möjlighet att använda samarbetsorganisationer i de länder dit barn förs.
Detta ställer också krav på våra ambassader i länder dit svenska barn först bort. I Sverige har vi implementerat barnkonventionen den ska gälla även hedersutsatta barn oavsett vilket land eller vilken kultur deras förändrar och anhöriga tillhör.
Det är politikens uppgift att se till att samhället har befogenheter och resurser att bekämpa det hedersrelaterade förtrycket. Vi i riksdagens tvärpolitiska nätverk mot förtryck och diskriminering i hederns namn kommer fortsätta att arbeta tillsammans och över partigränserna för att uppmärksamma samhällets mest övergivna.
Av Amineh Kakabaveh
grundare av riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn och ordförande för Varken hora eller kuvad
Ann-Sofie Alm (M)
riksdagsledamot
Annika Strandhäll (S)
riksdagsledamot
Helena Vilhelmsson (C)
riksdagsledamot
Per Westerberg (M)
fd talman
Janine Alm Ericsson (MP)
riksdagsledamot
Marlene Lund Kopparklint (M)
riksdagsledamot
Gudrun Brunegård
Riksdagsledamot (KD)
Publicerad i Expressen 7 juni 2023.
Senast uppdaterad: onsdag 7 juni 2023
