Hög tid sluta lönegapet för gott

S-kvinnor onsdag 2 mars 2022

Kvinnor får endast betalt till klockan 16:13. Det är ynka en minut längre än förra året. Lön hela dagen som tillsammans representerar över en miljon svenskar har krävt förändring i tio års tid. Inför valet vill vi se skarpa förslag som gör skillnad i kvinnors plånböcker.

Publicerad i Dagens Industri 24 februari 2022.

Kvinnors genomsnittliga heltidslöner är 9,8 procent lägre än mäns. Det motsvarar 3 700 kronor i månaden, 44 400 kronor om året eller omräknat till tid 47 minuter om dagen. Lön hela dagen är Sveriges bredaste allians för jämställda löner. Vi samlar politiska kvinnoförbund från höger och vänster, fackföreningar från olika sektorer och en mängd kvinnoorganisationer. Tillsammans representerar vi över en miljon svenskar. Under de tio år som vi samlats för att protestera mot lönegapet har tiden som kvinnor får betalt ökat med 22 minuter om dagen. Om det fortsätter i samma takt har vi jämställda löner om 21 år, år 2043. Det går för långsamt.

Kvinnor investerar tid och pengar i utbildningar som svarar på samhällets behov av arbetskraft. Hundratusentals kvinnor åker till underbemannande arbetsplatser och tar på sig skyddskläder för att förlösa barn, vårda äldre och hålla patienter på intensivvårdsavdelningar vid liv. Ändå är det främst kvinnor som inte har råd att behålla huset efter en separation och som inte kan ge sina barn ordentliga vinterkläder trots att de jobbar både kvällar och helger. I många fall har skillnader i lön mellan välfärdens stora kvinnodominerade yrken och andra jämförbara yrken dessutom ökat de senaste åren. Den ekonomiska ojämställdheten följer med livet ut. Kvinnor har 31 procent lägre pensioner än män och två tredjedelar av fattigpensionärerna är kvinnor. Sveriges har högst andel äldre kvinnor som riskerar fattigdom i hela Norden.

Coronapandemin har förstärkt den ekonomiska ojämställdheten på flera vis. Arbetskraftsdeltagandet har minskat mer bland kvinnor än bland män. Utrikes födda kvinnor, som redan innan pandemin hade både längre löner och pensioner, har drabbats hårdare vad gäller arbetslöshet och inkomstsänkningar. När vi nu öppnar upp samhället igen måste den ekonomiska jämställdheten vara högsta prioritet.

Inför valet kräver vi som Sveriges bredaste allians för jämställda löner:

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader.

I yrken där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i andra jämförbara yrken. Staten och arbetsmarknadens parter måste ta ansvar för att bryta den värdediskrimineringen så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.

Öka tillsynen och skärp sanktionerna för arbetsgivare som ignorerar lagen.

För att lagen om årliga lönekartläggningar ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens (DO) tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna möta kännbara påföljder. Det gäller även arbetsgivares ansvar att förhindra och förebygga andra former av diskriminering och sexuella trakasserier i enlighet med diskrimineringslagen.

Säkerställ ett jämställt uttag av föräldraledigheten.

Män tar ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och utför en timme mindre obetalt hemarbete varje dag. För att bryta mönstret krävs en mer jämställd föräldraförsäkring. Det kommer att stärka kvinnors position i arbetslivet och pappors relationer till sina barn.

Heltidsarbete som norm, trygga anställningar och jämställd arbetsmiljö.

Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, fler osäkra anställningar och större brister i arbetsmiljön. Politiker och ansvariga arbetsgivare måste göra mer för att utjämna dessa skillnader. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att arbeta såväl hel- som deltid.

En viktig orsak till att löneskillnaderna minskat är att kvinnor blir alltmer välutbildade. Över hälften av alla kvinnor har eftergymnasial utbildning jämfört med 38 procent av männen. Frågan är hur mycket mer kvinnor ska behöva utbilda sig för att komma i kapp lönemässigt. Det är inte hållbart att förlita sig på kvinnor ska axla ansvaret för samhällets behov av kvalificerad arbetskraft utan att få betalt för det. Nu krävs politiska åtgärder och jämställda kollektivavtal som ger kvinnor löner att leva på och sluter lönegapet för gott.

Annika Strandhäll, förbundsordförande, S-kvinnor

Anders Johansson, förbundsordförande, Forena

Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad (VHEK)

Britta Lejon, förbundsordförande, Fackförbundet ST

Britt-Marie Söderberg Torstensson, ordförande, Winnet Sverige

Camilla Wagner, Fredrika Bremer-förbundet

Cecilia Elving, ordförande, Liberala Kvinnor

Christina Zeidlitz, president, Sverigeunionen av Soroptimistklubbar

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor

Gertrud Åström, ordförande, Östersjöfred

Gunnel Hall, ordförande, Kvinnor Kan

Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR

Helena Hellström Gefwert, sammankallande i Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté

Ida Kåhlin, ordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handelsanställdas förbund

Magnus Pettersson, förbundsordförande Fastighetsanställdas Förbund

Malin Ackholt, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket

Maria Johansson, FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder

Maria Rashidi, ordförande, Kvinnors rätt

Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna

Olga Persson, ordförande Unizon

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Sofia Jarl, förbundsordförande, Centerkvinnorna

Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Finansförbundet

Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision