Konkreta lösningar behövs för att sluta lönegapet

Det går deprimerande långsamt att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Feministisk politik innebär inte bara att vilja och tycka, det måste till konkreta lösningar för att sluta lönegapet, skriver Carina Ohlsson. 

Publicerad i Dagerns Arena den 18 juni 2015.

Sakta, sakta, minskar gapet mellan mäns och kvinnors löner med några få tiondelars procentenheter om året. Förra året var kvinnors genomsnittslön 86,8 procent av männens, enligt Medlingsinstitutets senaste rapport som presenterades igår. Det går alldeles för sakta. En rad hinder är uppenbara, de står rakt framför oss och det är dags att vi river dem nu.

Föräldraförsäkringen är en viktig pusselbit i detta. Utan ett jämställt familjeliv når vi inte ett jämställt arbetsliv. Frågan är komplicerad, mångbottnad och rör upp känslor. Det betyder inte att vi kan ducka för en av vår tids största jämställdhetsutmaningar. Gemensamma resurser ska inte gå till reformer som ökar ojämställdheten.

JA-delegationen, som den gamla regeringen tillsatte, kom nyligen fram till samma sak. De uttryckte själva förvåning över hur tydligt sambandet var. Även S-kongressen har nu tagit ställning för en individualisering, det är ett historiskt viktigt beslut. En tredje vigd månad blir ett första steg. Men det är ingen hemlighet att vi vill längre, vi vet hur viktigt och hur avgörande det är. Därför fortsätter vi ta den här fighten, tills vi når fram.

Givetvis måste också en rad andra åtgärder till för att förbättra villkoren på arbetsmarknaden, jämställdhetspolitik kräver ett helhetsgrepp.

Att heltid blir norm är en pusselbit. En majoritet av de som jobbar deltid är kvinnor, närmare 200 000 jobbar deltid mot sin vilja, det är inget annat än diskriminering. När mansdominerade arbetsplatser kan lösa heltidsfrågan, varför skulle då inte kvinnliga kunna göra det? Receptet finns redan – flera kommuner har redan infört heltid som norm, dessutom med stor lönsamhet. Alla tjänar på minskad personalomsättning och friskare gladare personal.

Att SKL nu driver heltid som norm i offentlig sektor är jätteviktigt. Men ett bättre Sverige måste gälla alla, inte bara för vissa. Inom till exempel handeln, fastighet och hotell- och restaurang kvarstår deltidsorienteringen och det slår hårt mot kvinnor som får lägre inkomster hela livet. Kvinnors ohälsa ökar, i dag mår kvinnor sämre än män i alla åldrar. Det drabbar hela samhället. Därför driver S-kvinnor kravet på lagstiftning om heltid, för hela arbetsmarknaden.

Att stoppa missbruket av visstider är en annan pusselbit. En majoritet av de som jobbar visstid är kvinnor som aldrig får etablera sig, hitta trygghet, eller få en chans att påverka sina villkor eller en rättvis löneutveckling. Det befäster lönegapet mellan män och kvinnor och att avvakta och hoppas att parterna tecknar avtal räcker inte. S-kvinnor driver även här kravet på lagstiftning – vi vill inte vänta längre och det löser sig inte av sig själv.

Feministisk politik kräver helhetsgrepp. Välfärden måste fungera. Äldreomsorgen och barnomsorgen måste gå att lita på, under de tider då anhöriga och föräldrar faktiskt arbetar. De sociala skyddsnäten måste fungera. Oförklarliga löneskillnader och diskriminering är troll som måste ut i ljuset!

Allt fler, bland annat LO och IF Metall, har uppmärksammat hur ojämställdheten slår mot deras medlemmar. De ser utmaningarna och de ser också att de måste till konkreta lösningar för att sluta lönegapet. För feministisk politik innebär inte bara att vilja och tycka. Man måste både se maktobalansen och faktiskt göra något åt den. Det krävs beslut och åtgärder för att göra skillnad.

Vi vill gå från ord till handling och kommer alltid att bevaka att det efterlevs. En jämställd värld är möjlig men det kräver att vi antar utmaningarna, även de stora och tunga, för att ta de nödvändiga steg som behövs.

Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email