Kvinnor ska inte vara samhällets krockkudde

Ska kvinnor som slitit ut sig i vård och omsorg behöva ta ut förtidspension för att täcka upp för ett sjukförsäkringssystem som inte fungerar?”, skriver Carina Ohlsson (S), som hoppas på en bred debatt om hur sjukförsäkringens utformning påverkar jämställdheten.

Publicerad i Feministiskt Perspektiv 17 juni 2020.

I september 2019 hade 106 600 kvinnor och 56 500 män sjukpenning. Det innebär att ungefär två av tre sjukskrivna är kvinnor. Den vanligaste anledningen till sjukskrivning är psykiatrisk diagnos, vilket skapar svåra förutsättningar för den som är sjuk att bli beviljad ersättning. Med de fasta tidsgränserna i sjukförsäkringen har också många människor utförsäkrats och drabbats hårt när deras rätt till sjukpenning dragits in. Det här rimmar inte med ett starkt och tryggt samhälle. Vi behöver en trygg och jämställd sjukförsäkring.

Politik är prioriteringar. Vi förutsätter prioritering av att förbättra och förändra sjukförsäkringen, så att den skapar trygghet och blir jämställd. På uppdrag av regeringen gjordes utredningen En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Syftet var att stärka ett av de viktigaste trygghetssystem vi har, men Försäkringskassan har i sitt remissvar avstyrkt merparten av förslagen. En genomläsning av hela svaret skapar många frågetecken men det största är hur en myndighet i ett land med så stort jämställdhetsfokus inte har med en jämställdhetsanalys i sitt yttrande.

När vi socialdemokrater talar om det starka samhället ingår jämställdhetsperspektivet som en självklar del och därför är det oacceptabelt att sjukförsäkringen fortfarande gör att så många faller mellan stolarna. I ett pressmeddelande gick Arbetsmiljöverket för några veckor sedan ut med att antalet anmälda arbetssjukdomar ökade med 20 procent under 2019, där kvinnorna stod för den största ökningen.

Det vi sannolikt kommer att se efter coronapandemin, och som riskerar att drabba kvinnodominerade yrken, är utmattning och psykisk ohälsa för de som jobbat inom vård- och omsorgssektorn under pandemin. Det är en bransch där många jobbar deltid och redan det skapar otrygghet och oro för den som blir sjuk.

Det är viktigt att kvinnor inte blir krockkudden i samhället, oavsett om kriser uppstår eller om vardagen rullar på. Flera av förslagen som finns med i utredningen är fullt rimliga sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Det borde till exempel vara en självklarhet att Försäkringskassan behöver förtydliga vilken typ av arbete en sjukskriven person kan ta när de avslår sjukpenning med hänvisning till att personen har arbetsförmåga. Det ska inte, som i dag, räcka med att hänvisa till ett fiktivt arbete som kanske inte ens finns.

Är du 62 år eller äldre ska du kunna undantas från kravet på omställning till annat arbete. Det är verkligen inte rimligt och ekonomiskt försvarbart att en person som ska gå i pension inom några år ska påbörja en ny utbildning – en utbildning som hon kanske inte ens hinner klart med innan pensionen. Det måste finnas en rimlig balansgång så människors hälsa inte sätts på spel och så att kvinnor inte missgynnas.

Sist, men inte minst, är det väldigt viktigt att fler undantag ska kunna göras från huvudreglerna i sjukförsäkringen. Personer med psykiska diagnoser, där kvinnor är dubbelt så många som män till antalet, har sällan bedömts ha särskilda skäl att skjuta upp bedömningen av sin arbetsförmåga. Det rimmar väldigt illa med det faktum att dessa sjukskrivningar generellt sett är längre än andra.

S-kvinnor hoppas på en bred debatt om hur sjukförsäkringens utformning påverkar jämställdheten. Ska kvinnor som slitit ut sig i vård och omsorg behöva ta ut förtidspension för att täcka upp för ett sjukförsäkringssystem som inte fungerar? Ska kvinnor som drabbas av stress och psykisk ohälsa på grund av dåliga arbetsvillkor, en tuff arbetsmiljö och dubbelt ansvar även för hem och barn inte ha rätt till en sjukförsäkring som hjälper dem tillbaka till livet och arbetslivet?

Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email