Kvinnor skräms till tystnad
Pressmeddelande 2021-10-22.
Hur ska vi få tjejer och kvinnor att engagera sig i politiken, att gå med i en förening, en organisation eller ett förbund, när vi inte kan ge dem grundläggande skydd från hat och hot på nätet? Det frågar vi S-kvinnor oss.
”Helt vidrigt att det här får fortgå”
– Det är här ett akut demokratiproblem. Flickor och kvinnor skräms till tystnad. Det måste ju gå att uttrycka en åsikt som inte stämmer överens med de här arga männen, utan att riskera att utsättas för hot om att våldtas eller mördas. Det är helt vidrigt att det här får fortgå, säger Annika Strandhäll, S-kvinnors ordförande.
Rapporten påpekar att den skadligaste formen av könscensur är användningen av sexuellt och könsbaserat våld online, näthat och desinformation, uppger FN:s särskilda rapportör i yttrandefrihetsfrågor Irene Kahn. Det används både offline och online för att tysta kvinnor.
”Vi ska inte behöva vänja oss vid det här”
– Jag säger och skriver vad jag tycker, men det har ett högt pris. Om jag t.ex. kritiserar Sverigedemokraterna får jag till svar att det finns en lyktstolpe i Finspång där jag ska hängas upp. Vi ska inte behöva vänja oss vid det här! Jag vill värna att fler tjejer och kvinnor vågar ta plats på nätet och i sociala medier. Vi har också rätt till de här plattformarna. säger Annika Strandhäll.
Digitala plattformar är viktiga utrymmen för kvinnors engagemang och aktivism, men de har också upprätthållit könsmaktstrukturer och normaliserat sexualiserade attacker på nätet. Kvinnliga politiker, journalister, människorättsförsvarare och feministiska aktivister är särskilt utsatta.
Efter 100 år av kvinnokamp så kan vi konstatera att yttrandefriheten fortfarande inte gäller kvinnor.
Senast uppdaterad: fredag 22 oktober 2021
