Lagstifta om maxantal barn i förskolegrupperna
Publicerades i Göteborgs-Posten 29 januari 2023.
När Socialdemokraterna, efter påtryckningar från S-kvinnor, införde allmän barnomsorg i mitten av 70-talet var det ett historiskt genombrott. Barnomsorgen byggdes ut i kommun efter kommun. Svensk barnomsorg blev en framgångssaga, här hemma och internationellt. Få länder har en barnomsorg som så genomgående bärs av professionalism och hög kvalitet.
Sverige sticker fortfarande ut med en väl utbyggd förskola som nästan alla barn deltar i. Samtidigt har mycket hänt de senast decennierna när det gäller barngruppernas storlek. På 80-talet kunde en vanlig barngrupp bestå av 12 barn på 4 vuxna. Idag är det inte ovanligt med barngrupper för 1-3 åringar med mer än 20 barn och lika stor personalstyrka. Det är en ökning med 70 procent. Detta har skett helt utan konsekvensanalys och samhällsdebatt.
Det är utifrån denna situation vi ska förstå det ekonomiska stålbad som regeringen och Sverigedemokraterna nu utsätter kommuner och regioner för. Mer än hälften av landets 20 största kommuner skar ned på personalen i förskolan och skolan i höstas, och läget väntas bli värre i år. Över hela landet sägs förskolepedagoger, barnskötare och lärare just nu upp.
Att regeringen förra året valde att ta bort kravet på minskade barngrupper framstår idag som en del av en plan då man samtidigt lagt en svältbudget till välfärden. När S-kvinnor varnade för att detta skulle leda till växande barngrupper slog regeringen ifrån sig kritiken och hävdade att man tvärtom ”satsade mer” på förskolan och minskade barngrupper. Ett häpnadsväckande och ignorant påstående. Skolministern borde ge sig ut i verkligheten och släppa den falska matematiken.
I förra veckan kom Kommunal med en ny rapport som visar att varannan barngrupp i förskolan är för stor och att var fjärde barnskötare anser att bemanningen i förskolan är så pass låg att den utgör en risk för barnens säkerhet varje dag eller minst en gång i veckan. Nära hälften uppger att de sällan eller aldrig hinner göra sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid och 37 procent har dagligen svårt att hinna med kortare pauser som toapaus och kaffepaus. Så här kan det inte få fortsätta.
Situationen har nu har nått en punkt där vi behöver lagstifta om nationell minimibemanning i förskolan. Enligt Skolverkets riktlinjer ska gränsen för grupper med ett- till treåringar vara 12 barn och för fyra till sexåringar är gränsen 15 barn. S-kvinnor vill att dessa riktlinjer ska bli lag.
Endast genom en tätare bemanning och minskade barngrupper kan vi säkerställa att varje barn får det stöd den behöver, inte minst i utsatta områden. Integrationen, brottsbekämpningen och så många av de samhällsproblem som Sverige står inför idag börjar i förskolan. Om utvecklingen med växande barngrupper och personalflykt från välfärden tillåts fortsätta kommer det få enorma konsekvenser.
För S-kvinnor är det glasklart att samhället måste kliva fram. Snarare än fortsatta skattesänkningar och en urholkad välfärd måste vi säkerställa grundläggande kvalitet med långsiktig finansiering. Och vi måste börja med att säkerställa bemanningen i förskolan. Det handlar om att personalen ska orka stanna kvar. Och det handlar om våra barns framtid.
Annika Strandhäll,
ordförande S-kvinnor
Senast uppdaterad: måndag 29 januari 2024
