Genom att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer här: https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-webbplatsen/integritetspolicy

Magstark förklaring när det saknas flera miljarder

Vi är inte ensamma i vår kritik om att regeringen tar bort kravet på mindre barngrupper i budgeten. Barngrupperna får inte bli hur stora som helst och det är bara regeringen som kan sätta nationella ramar för detta.

Publicerad i Expressen 21 november 2022.

SLUTREPLIK. S-kvinnor har reagerat starkt mot att regeringen tar bort kravet på minskade barngrupper i förskolan samtidigt som man underfinansierar välfärden med tiotals miljarder. Trots att regeringspartierna före valet lyfte fram förskolan som ett viktigt område för att minska segregationen och ge alla barn en bra start gör man nu precis tvärtom och planerar för en försämring. Det var inte för detta vi sparade i ladorna under de goda åren.

Regeringen har mött kritiken med argumentet att de genomför stora satsningar på förskolan. Vi ifrågasätter detta på flera sätt. Hålet i välfärden uppgår till 20–30 miljarder bara för att hålla skola, vård och omsorg på samma nivå som i dag. Regeringen tillför 6 miljarder.

Med stigande inflation och ökande kostnader kommer detta att innebära stora nedskärningar, vid sämsta tänkbara tillfälle. I det läget blir det magstarkt att prata om ”förstärkningar” av välfärden.

Stå för prioriteringarna

En regering ska kunna stå för sina prioriteringar. Att sänka bensin-, och dieselskatten med 14 respektive 40 öre vid pump till en kostnad av 6,7 miljarder var viktigare än välfärden och förskolebarnen. Det framgår inte heller av budgeten hur mycket eller om ens något alls av den satsning som regeringen hänvisar till ska gå till minskade barngrupper. S-kvinnor kommer att följa utvecklingen.

Att inte tillsätta de resurser som krävs i kombination med slopat krav på minskade barngrupper sänder en tydlig signal till kommunerna om att de nu förväntas skära ner i förskolan och att risken är uppenbar att barngruppernas storlek kommer att växa.

Det är inte bara S-kvinnor som reagerat över detta. Lärarförbundet anser att regeringens beslut att slopa kravet på minskade barngrupper är ”ett stort hån”, och Kommunal menar att den nya regeringen har ”en total avsaknad av ambitionsnivå” när det gäller förskolan. Vi förstår deras reaktioner givet det redan pressade läget.

Personalen i förskolan, vilket till 96 procent är kvinnor (SCB 2022), är bland de mest sjukskrivna på hela arbetsmarknaden. Arbetsmiljön präglas av stress och ljudnivåer som liknar den inom tung industri. Det personalen i förskolan ropar efter är minskade barngrupper.

Mer resurser

Vi vet att förskolan är helt avgörande för integrationen och för att alla barn ska få en bra chans i livet. Förskolan är enormt viktig för att utjämna skillnader och ge stöd till de barn som inte har alla förutsättningar hemma, språkligt, socialt och pedagogiskt. Med det nya förslaget riskerar personalen att få mindre tid för varje barn och sämre förutsättningar att ge stöd till de barn som behöver förskolan mest.

Liberalernas partisekreterare Gulan Avci försvarar det slopade kravet på minskade barngrupper med att hon inte tror att politiker på riksnivå ”ska diktera vad som behövs”.

Jag tror att hon har helt fel, barngrupperna får inte bli hur stora som helst och det är bara regeringen som kan sätta nationella ramar för detta. Förskolan är för viktig för barns anknytning, utveckling och framtid. I Sverige måste alla barn få samma chans.

S-kvinnor anser att förskolan behöver mer resurser och krav på personaltäthet, inte mindre.

Annika Strandhäll
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email