Mål och myndighet

S-kvinnor onsdag 7 oktober 2015

Våren 2014 tillsattes en särskild utredare för att analysera utvecklingen mot jämställdhet. Utredningen har tittat på hur jämställdhetspolitiken genomförs och hur effektiva de politiska insatserna är i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen.

Betänkandet ”Mål och myndighet – En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken” presenterar en bild av hur jämställdheten i Sverige har utvecklats de senaste tio åren, där mycket är bekant:

Könsfördelningen på ledande positioner i politiken och i den offentliga förvaltningen har blivit jämnare de senaste tio åren, men stora skillnader kvarstår. Mäns dominans på centrala maktpositioner i politiken, offentlig förvaltning och inte minst näringslivet består.
Kvinnors arbetstid har ökat, men kvinnor fortsätter att arbeta deltid i större omfattning än män. Det påverkar både inkomsten, ersättningar, pension, löneutveckling och karriärmöjligheter.
Arbetsmarknaden är fortfarande könssegregerad, även om det minskat något till följd av att kvinnor i större utsträckning börjat arbeta i traditionellt manliga yrken. Kvinnor arbetar dock fortfarande fram för allt inom vård och omsorg.
De oförklarliga löneskillnaderna har minskat marginellt, vilket visar att kvinnors och mäns arbete värderas olika.
Kvinnor drabbas i större utsträckning än män av arbetsrelaterade hälsoproblem och är även sjukskrivna i högre grad än män.
Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, men är samtidigt mer stressade och mår generellt sämre. Fler kvinnor läser vidare på universitet och har högre utbildning än män, men det har inga tydliga positiva effekter för deras ställning på arbetsmarknaden.
Kvinnor tar ut 75 procent av alla föräldradagar och fler dagar än män för vård av barn (VAB).
Skillnaden mellan den tid kvinnor och män lägger ned på hemarbete har minskat något, men kvinnor utför i genomsnitt betydligt mer hushållsarbete än män.
Kvinnors utsatthet för misshandel har legat på ungefär samma nivå. Kvinnor och flickor drabbas i högre grad av kränkningar och hot om våld i digitala kanaler.
Kvinnor uppger överlag en sämre hälsosituation än män. Kvinnor rapporterar även i större utsträckning än män att de lider av ängslan, oro och ångest, särskilt unga kvinnor.

Utredningens slutsater och förslag

Utredningen konstaterar att de jämställdhetspolitiska målen ännu inte nåtts. Å ena sidan finns framsteg, samtidigt som flera resultat visar att utvecklingen stått still eller till och med gått bakåt.

Utredningen föreslår att:

Jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi ligger fast. Uppgifter om jämställdhet ska regleras i myndigheters instruktioner och fler myndigheter ska få i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Myndigheterna ska även ta fram strategier och handlingsplaner för respektive delmål inom jämställdhetspolitiken.
En jämställdhetsmyndighet inrättas senast 1 juli 2017. Myndighetens uppgifter ska vara att analysera utvecklingen gällande jämställdhet i samhället och följa upp insatser som syftar till att nå de jämställdhetspolitiska målen.
Länsstyrelserna även i fortsättningen ska stödja och samordna det regionala arbetet med att verka för att de nationella målen för jämställdhetspolitiken får genomslag.

Till utredningen