Genom att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer här: https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-webbplatsen/integritetspolicy

Så borde vi uppdatera föräldraförsäkringen

Pappors uttag av dagar ökar inte längre. För att utvecklingen mot mer jämställdhet ska kunna fortsätta framåt måste föräldraförsäkringen bli helt individualiserad.

Publicerad i ETC 27 december 2022.

Föräldraförsäkringens utformning är avgörande för jämställdheten. Trots det har den politiska debatten kring detta gått på lågvarv de ­senaste åren. Nyligen gick dock Timbro ut i en återkommande paradfråga, att korta föräldra­försäkringen. Denna gång med utgångspunkten att föräldrars julledighet med barn är ett stort problem för arbetslivet.

Till skillnad från Timbro anser S-kvinnor att det är en styrka att Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Den infördes för snart 50 år sedan för att ge barn en trygg start i livet, men också för att bidra till jämställdhet och för att underlätta för både mammor och pappor att förena föräldraansvar med yrkesarbete.

Föräldraförsäkringen har också haft tydlig effekt, inte bara för att öka pappors uttag av föräldradagarna utan även för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Från införandet 1974 har sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män gått från 21 procentenheter till dagens drygt fyra procentenheter. Kvinnor i Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU.

Föräldraförsäkringens längd kan man förstås tycka olika om. Där vissa ser längden som ett hinder för arbete, ser vi S-kvinnor den som en förutsättning för att både kvinnor och män ska kunna kombinera familj och arbete.

1994, ett år innan den första reserverade månaden i ­föräldraförsäkringen infördes, var antalet föräldradagar 390. Vid den tidpunkten tog pappor bara ut drygt elva procent av dagarna. Idag är antalet föräldradagar 480, varav 90 dagar är reserverade till vardera förälder. Pappors uttag har nu ökat till drygt 30 procent.

Att bygga ut föräldraförsäkringen har varit ett sätt att öka jämställdheten, men det har också handlat om att värna barnen. Vetskapen om att även yngre skolbarn har ett stort omsorgsbehov gör att föräldraförsäkringen måste vara flexibel och inte bara omfatta förskolebarn. Det ska vara enkelt att förena yrkesarbete med barn, för både kvinnor och män.

Samtidigt ser vi S-kvinnor behovet av att föräldraledigheten framför allt knyts till en sammanhängande period under barns tidiga år då omsorgsbehovet är som störst. I enighet med utredningen om jämställt föräldraskap, som presenterades 2018, anser vi att max tio dagar/år ska kunna tas ut för barn från tre till tio års ålder. Vi anser att alla föräldradagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, då föräldrar med små ekonomiska marginaler ofta inte har möjlighet att använda lägstanivådagarna då ersättningen bara är 180 kronor/dag.

Den största frågan framåt är dock hur arbetet för att öka jämställdheten i föräldraförsäkringen ska drivas på. En rapport från tankesmedjan Fores visar att utvecklingen helt har stannat av från 2019. Pappors uttag av dagar ökar inte längre.

I EU har ett direktiv införts om minst två betalda månader ledigt till vardera förälder. I Sverige vill partier på högerkanten gå i motsatt riktning och i stället ta bort de reserverade dagarna.

Samtidigt har svenska ­regeringar till både vänster och höger konstaterat att det är de reserverade dagarna som ökat jämställdheten. Det är de som lett till att pappor tar ökat ansvar för sina barn, de som gjort att också mammor kan satsa på karriären, de som bidragit till att lönegapet mellan kvinnor och män minskat.

För att denna utveckling ska fortsätta framåt måste föräldraförsäkringen bli helt individualiserad. Ytterligare reserverade månader måste införas inom ramen för den generösa föräldraledighet vi har idag.

Annika Strandhäll
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email