Sex ska bygga på frivillighet
S-kvinnor har länge drivit att sexuella kontakter alltid ska bygga på frivillighet, som utredningen nu föreslår!
Utredningen förslag:
Frivilligt deltagande
Gränsen mellan det som ska vara straffbart och inte straffbart ska dras vid det som är frivilligt, det som ofta beskrivs som samtycke. Utredningen har dock valt att inte använda ordet samtycke, utan ”avsaknad av frivilligt deltagande”.
Ändringen ska stärka skyddet i situationer där våld eller tvång inte använts, men en person inte velat delta. I sådana fall har idag gärningsmannen ibland friats eller bara dömts till sexuellt utnyttjande.
Ändringen ska också ge tydligt normativt budskap om vad som är okej när det gäller sexuella handlingar. Frivillighet, aktsamhet och ömsesidighet ska spegla synen på hur sexuella kontakter bör vara i ett jämställt samhälle.
Den nya utformningen tydliggör att frivilligheten måste komma till uttryck, ett tyst samtycke duger alltså inte. Samtycke måste visas genom ord eller handling. Den utsatte behöver alltså inte säga ”nej” eller visa motstånd. Passivitet kan alltså inte tolkas som frivilligt deltagande.
Vid våld eller hot ska samtycke aldrig vara giltigt. Det behöver inte heller vara samma person som genomför våldet och den sexuella handlingen. Det innebär att en person som t.ex. köper en sexuell tjänst av en person som lever under tvång eller hot kan dömas både för sexköp och för våldtäkt.
För att bemöta problemen med virtuella våldtäkter och övergrepp via internet förtydligar utredningen att även när en person tvingas utföra handlingar t.ex. på sig själv eller annan person kan det dömas som ett övergrepp/våldtäkt.
Straffbarhet för oaktsamhet
Utredningen föreslår en avgränsning för de mer allvarligare fallen av oaktsamhet, för att ge ett större straffansvar för de grövre brotten. Straffskalan för oaktsamhet blir lägre än sexbrott med uppsåt.
Målsägandebiträde
Utredningen har också titta på hur rättsväsendet arbetar med våldtäktsbrott och utrett målsägandebiträdets roll. S-kvinnor har länge kämpat för att målsägandebiträdenas roll ska stärkas, vilket utredningen nu också föreslår. Det är viktig för att ge de drabbade bättre stöd. Granskningar visar att målsägandebiträden allt för ofta kommer in för sent i processen. Det behövs därför tydligare krav på att prövningen för ett målsägandebiträde ska göras direkt när en förundersökning inleds.
Utredningen vill också ställa högre lämplighetskrav på målsägandebiträden. Bara den som är särskilt lämplig ska kunna ha den rollen.
Polisen
Störts problem hittar utredningen inom polisen. Det har också uppmärksammats av polisen själva, som redan satt igång ett eget arbete för att komma tillrätta med detta. Utredningen rekommenderar att polisen återkopplar löpande hur detta arbete fortgår. Bland annat måste sexualbrotten få en klart definierad plats i organisationen och ges mer resurser. Ledning och attitydfrågor är också viktigt att jobba med. Utredningen föreslår att åklagaren ska komma in tidigare i alla ärenden om sexualbrott.
Senast uppdaterad: onsdag 5 oktober 2016
