S-kvinnors seminarium om skolan
Seminariets utgångspunkt var att lyfta goda exempel på framgångsrikt arbete med att identifiera utmaningar i skolan och vända dem till framgång både för eleverna och skolan.
S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson var moderator och i panelen deltog representanter från tre kommuner: Ebba Östlin, kommunalråd (S) i Botkyrka kommun, Liselott Vahermägi, ordförande i barn- och utbildningsnämnden (S) i Nynäshamns kommun och Rose-Marie Henriksson, vice ordförande i utbildningsnämnden (S) i Kalix Kommun.
Carina Ohlsson inledde seminariet och talade om kunskap genom hela livet som är en av S-kvinnors valfrågor. Förskolans insatser för barns lärande är viktiga för deras utveckling, varför alla barn bör få tillgång till förskola, oavsett föräldrarnas sysselsättning. Förskolan behöver mer resurser, mindre barngrupper och mer personal. Förskolan måste också anpassas med utökade öppettider utifrån behov, för att även passa föräldrar som arbetar kvällar, nätter och helger.
Skolan måste vara likvärdig var du än bor och segregationen måste brytas. S-kvinnor vill också verka för att bryta könsnormerna, motverka alla former av trakasserier och våld i skolan. Genusmedveten pedagogik måste genomsyra hela undervisningen och sexualundervisningen måste utvecklas. S-kvinnor vill också se kraftfulla satsningar på vuxenutbildning och folkbildning för de som söker kunskap och möjligheter senare i livet.
De tre kommunerna i panelen har stått inför tuffa utmaningar men på olika sätt hitta strategier för att lyfta och utveckla sina skolor och elever. Kommunerna har olika storlek, sammansättning och erfarenheter av arbete med barn och unga, men samtidigt mycket gemensamt. De hade liknande upplevelser av att pojkarnas främsta utmaning var sjunkande resultat och engagemang och att flickorna led av psykisk ohälsa och stress kopplat till höga krav på sig själva.
Att arbeta med barnens språkutveckling har varit en viktig nyckel för att berika elevernas och ge de möjligheter att uttrycka sig och interagera. För Kalix kommun har språksatsningarna handlat om att berika pojkarnas språk och att utveckla interaktionen mellan eleverna i skolan. Botkyrka kommun, där många inte har svenska som modersmål, har allmän avgiftsfri förskola för alla barn i kommunen. Fokus har vart barnens rätt till utbildning, inte föräldrarnas rätt att kunna arbeta. En bra start i livet och en bra språkutveckling har visat sig korrelera med hur många som senare läst vidare på gymnasiet. Även Nynäshamn har satsat på undervisningen i svenska och matte. All personal har där utbildats särskilt av en språkutvecklare som observerat dem. Detta för att personalen ska förstå hur de själva och andra talar med barnen och även kunna diskutera och hjälpa varandra med konstruktiv kritik.
Digitalisering var en annan faktor som alla kommuner arbetade med. En dator per elev har ökat framför allt killarnas studieintresse och varit till stor hjälp för de barn som begränsas av motoriken när de ska lära sig skriva. Med datorers hjälp har de fått en ny möjlighet att uttrycka sig och därmed snabbare lärt sig skriva. Det handlar alltså inte bara om vad skolan lär ut, utan också hur den lär ut. Plötsligt kan elever som läser språk till exempel interagera med elever i andra länder. ”Att skriva till läsning” handlar om att hitta nya former för att få eleverna intresserade av texter och därmed själva läsa och skriva.
Hälsofrämjande insatser diskuterades också. Det är viktigt att se varje elev som en hel människa som också måste må bra för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Lärarnas roll och ledarskapsfrågor nämndes som en viktig del i detta, t.ex. att alla rektorer ska ha en idé om hur pedagogiken ska se ut på deras skola och arbeta med den.
Undervisning om sex och samlevnad togs också upp utifrån elevernas behov av att diskutera normer och värderingar. Relationer och existentiella frågor är viktiga för eleverna och upptar deras tid – det måste pedagoger hitta rätt verktyg för att möta. Här finns stora möjligheter att jobba ämnesövergripande.
Skolan är vårt gemensamma politiska ansvar. Det räcker inte att säga till elever att de ska byta skola om de inte är nöjda, det ansvaret kan inte läggas på den enskilda eleven. Alla skolor ska hålla hög standard, kvalitet och stabilitet.
Carina Ohlsson avslutade seminariet med en sammanfattande känsla av hur viktigt det är att lära av varandra och lyfta fram positiva exempel. Ett positivt ledarskap kan och gör stor skillnad! Det är lätt att bli nedslagen av den bild man får av skolan i media, men panelens deltagare har gett en helt annan bild av skolan, som ger en hopp och vilja att förändra.
Senast uppdaterad: tisdag 11 mars 2014
