Slutreplik till RFSU om sexköpslagen
Publicerad i Svenska Dagbladet 9 februari 2015.
RFSU skriver i sin replik att de inte vill avskaffa sexköpslagen, men att de ”tror på sociala insatser som lösning på problemen med sex mot ersättning snarare än kriminalisering.” I sitt officiella ställningstagande säger de att de vill förändra lagstiftningen. Vi ser en stor risk i att förändra lagstiftningen så att den inte kriminaliserar sexköp. Det skulle vara detsamma som att vilja avskaffa den, eftersom sexköpslagen är just ett förbud av köp av sexuell tjänst. Det skulle vara att skydda sexköpare och människohandlare.
RFSU använder sig av ett språk som vi menar osynliggör maktperspektivet och länkarna mellan prostitution och människohandel. Termer som ”sexarbetare” och ”sex mot ersättning” flyttar fokus från det som är roten i det hela – sexköparna. Detta är ett nyliberalt språkbruk som används av den internationella sexköpslobbyn och som förespråkar rätten att sälja och köpa vad som helst och vem som helst utan ansvar för hur den enskilde eller samhället drabbas.
RFSU har beställt en kunskapsöversikt. Den visar mycket riktigt att det finns personer i prostitution som menar att lagen försvårat för dem och gjort dem mer utsatta. Men den visar också att det finns de som menar att lagen stärkt och skyddar dem. RFSU:s rapport ger inga som helst belägg för att sexköpslagen bidragit till en ökad generell utsatthet för personer i prostitution.
Det är svårt att ta RFSU:s försök att diskutera sexköpslagen på allvar när de inte ger några exempel på andra insatser. Diskussionen bör handla om hur de sociala insatserna, det förebyggande arbetet och lagen kan stärkas. Vi har sådana förslag. Påföljden för sexköp är idag alltför svag. Det räcker inte med dagsböter som i många fall är lägre än kostnaden för att köpa sig tillgång till en annan människas kropp. Den låga straffsatsen gör att polisen inte kan prioritera brottet i den utsträckning som krävs. Det räcker inte heller att de sexköp som begås inom landets gränser är kriminaliserade. Svenskars sexköp i utlandet (vilka utgör 7 av 10 sexköp) måste också lagföras.
RFSU menar att deras maktanalys betyder att de frågar dem som är mest utsatta, samtidigt avfärdar de inte bara forskningen utan också jourernas erfarenheter av att möta kvinnor och barn i prostitution. Mer resurser till polis och sociala stödinsatser måste till och arbetet för att förebygga och hjälpa människor som vill lämna prostitution måste stärkas. För det är dessa människor, de som vill lämna prostitutionen och söker stöd i sociala verksamheter, kvinno-, tjej- och ungdomsjourerna, som är de mest utsatta.
Vi vilar i vetskapen om att deklarationen om mänskliga rättigheter, resolutionen från 1949 och Kvinnokonventionen, kategoriskt, förbjuder all form av handel och utnyttjande av människor i prostitution. Sexköpslagen utgår från att det är en våldshandling och ett brott att köpa en annan människas kropp. Detta är den enda värdiga utgångspunkten för ett samhälle som värnar mänskliga rättigheter.
TOMAS AGNEMO
generalsekreterare Män för Jämställdhet
GULAN AVCI
ordförande, Liberala kvinnor
CARINA OHLSSON
förbundsordförande S-kvinnor
MERI HELENA FORSBERG
ordförande, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI
MARIE-LOUISE FORSLUND
förbundsordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
IDA GABRIELSSON
ordförande, Vänsterpartiets kvinnonätverk
GUNILLA HJELM
förbundsordförande Centerkvinnorna
ZANDRA KANAKARIS
förbundsordförande Unizon
OLGA PERSSON
generalsekreterare Unizon
KARIN SVENSSON
ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
GABRIELA VELASQUEZ
sammankallande Miljöpartiets jämställdhetskommitté
GERTRUD ÅSTRÖM
ordförande Sveriges Kvinnolobby
Senast uppdaterad: måndag 9 februari 2015
