Vilka är flickorna som försvinner?

S-kvinnor fredag 11 oktober 2019

I år är det åtta år sedan FN inrättade internationella flickdagen – en särskild dag för att uppmärksamma flickors utsatthet världen över. Det är en dag som tyvärr fortfarande behövs, men att motverka diskriminering av flickor är förstås ett arbete som måste ske alla dagar på året. Det finns mycket kvar att göra. I världen blir tolv miljoner flickor bortgifta som barn varje år. Det är ett verkligt problem även i Sverige.

Flera debattartiklar har under de senaste åren uppmärksammat att flickor inte kommer tillbaka till skolan vid skolstart, hur de bara försvinner ur systemen och ingen vet var de tagit vägen. Varje flickas öde förblir oftast osynligt och mörkertalet är stort. Men hur vet vi det? Det finns ingen officiell statistik på hur många flickor som förs ut ur landet mot sin vilja varje år för att bli bortgifta.

Den personliga tragedin för den flicka som gifts bort går inte att föreställa sig. Som samhälle måste vi göra allt som står i vår makt och lite till för att förhindra detta. För att kunna göra det behöver vi statistik på omfattningen av problemet. Det är oacceptabelt att varje flicka som försvinner inte syns, och ännu värre att det inte finns någon statistik på hur många de som försvinner faktiskt är. Likt mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp kommer det aldrig gå att förstå omfattningen av problemet när många fall inte kommer upp till ytan. Däremot vet vi att det pågår, och vi behöver agera mot det. I dag, på internationella flickdagen, vill vi uppmärksamma det som gjorts, men också det som behöver göras.

Barn- och tvångsäktenskap är sedan länge förbjudet i Sverige, men det har funnits undantag från lagen. Ett stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap infördes 2014, och efter det stärktes skyddet ytterligare i januari i år genom att förbjuda erkännandet av utländska barnäktenskap.

Regeringen har sedan tidigare avsatt 290 miljoner kronor för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, och i höstbudgeten tillfördes 155 miljoner kronor till just detta. Sedan 1 januari 2019 har vi även en lag som ser till att barnäktenskap inte erkänns i Sverige vilket gör att det finns ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap. Vi ser allvarligt på att flickor förs bort mot sin vilja och jobbar hela tiden för förändring.

I dag gör Utrikesdepartementet och Länsstyrelsen i Östergötland ett gediget jobb med att hjälpa de som söker sig dit som är utsatta, men de som inte når fram dit får inte hamna i skuggan. Under 2018 fördubblades ärendemängden av familjekonfliktärenden till utrikesförvaltningens gemensamma ärendehanteringssystem. Problemet växer och vi kan inte ducka för en fråga som förstör unga flickors liv.

Vad behöver vi göra nu? Svenska myndigheter behöver tillsätta en utredningsgrupp som jobbar med att kartlägga hedersrelaterat våld och bortgifte för att skydda flickor. Vi behöver få ett grepp om omfattningen av den här typen av brott mot barnkonventionen och mot flickors rättigheter och därefter agera kraftfullt mot problemet.

Ingen flicka ska behöva känna oro för att bli bortgift. Barn ska få vara barn och äktenskap ingår inte i barndomen. För varje flickas rätt till sin kropp och sina val.

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor