Första maj-tal
Kära vänner,
Första maj är vår stora högtidsdag. Det är en dag som brukar symboliseras av gemenskap, glädje och kampvilja. Det är en dag som också brukar kännetecknas av umgänge och sociala aktiviteter.
Årets första maj blir tyvärr lite annorlunda. Denna vår liknar ingenting vi tidigare upplevt. Coronapandemin har dragit fram i Sverige och i världen och i epidemins spår följer en stor osäkerhet, minskade sociala kontakter och hårda prövningar.
Vi har fått uppleva sjukdom och död, en hårt ansatt vård och en ekonomisk kris utan motsvarighet i mannaminne.
Men vi har också upplevt motsatsen. En sammanhållning mellan människor. En känsla av samhörighet. Trots att många av oss tvingats leva mer avskilt, har vi förenats i solidaritet. Människor har avhållit sig sociala kontakter för att skydda riskgrupper. Yngre personer har hjälpt äldre med till exempel handling. Många har stöttat lokala företagare ekonomiskt. Jag har sett så många fina exempel på medmänsklighet.
Krisen har med all tydlighet också visat oss att världen är en och att vi människor, när läget är allvarligt, förenar oss i gemensam kamp över nationsgränser. Forskare delade snabbt hela coronavirusets arvsmassa och har sedan dess kämpat tillsammans för ett vaccin och botemedel.
I Sverige har våren varit det starka samhällets revansch! Den kamp som vi socialdemokrater alltid drivit för ett tryggt och solidariskt samhälle har under denna kris omfamnats av det stora flertalet.
Jag hoppas att alla som nu anammat socialdemokratins ideal står upp för dessa också när krisen är över. Då kommer vi behöva ta upp kampen igen – för välfärden, för tryggheten, för jämlikheten, för jämställdheten och för miljön.
Välfärdens betydelse för ett starkt samhälle har inte kunnat undgå någon denna vår.
Det ansvar som sjukvården har tagit under denna kris och det arbete som personalen där har utfört är helt fantastiskt. Men nu får det vara slut med bara muntliga tack och klappar på axeln.
Att satsa mer på sjukvården – och de anställda – är en kamp som S-kvinnor ständigt för.
Den rekryteringsutmaning som vården länge stått inför kräver högre löner – framför allt för undersköterskor och sjuksköterskor. Den kräver bättre arbetsvillkor, om detta vittnar inte minst den brist på skyddsutrustning vi sett. Men det gäller också medarbetarnas möjligheter att kunna påverka sina arbetsvillkor och sina arbetstider, att skapa en bättre arbetsmiljö med mindre stress och rätt till kompetensutveckling.
Regeringen har redan gjort flera satsningar på sjukvården, som att utbilda och anställa fler sjuksköterskor och läkare, att utbilda specialistsjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön, men trots detta är utmaningarna inom vården fortfarande stora. Det krävs helt enkelt fortsatt omfattande satsningar på vården och S-kvinnor kommer att stå i främsta ledet för detta. Att behålla den höga kvaliteten i vården ska inte ske på bekostnad av personalen hälsa och slit.
Men välfärden består förstås inte bara av sjukvården. Jag vill också lyfta fram omsorgen om våra äldre. Den är alltid en grundbult i välfärden, men under denna vår har den varit extra viktig.
De äldre är särskilt utsatta i denna epidemi och det arbete som bedrivs på landets äldreboenden och inom hemtjänsten har varit en förutsättning för de äldres välmående.
S-kvinnor har länge kämpat för att omsorgen och vården av äldre behöver ett nationellt lyft. En äldreomsorg med hög kvalitet och rätt bemanning ger personalen bättre förutsättningar att ge en god omvårdnad och trygghet för såväl de äldre som deras anhöriga.
S-Kvinnor fortsätter att kräva en äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter och ställer kvalitativa krav på äldreomsorgens utformning.
Jag vill också nämna förskolan och skolans roll för välfärden. I en tid när mycket annat i samhället har stängt ner har förskolor och grundskolor fortsatt vara en trygg plats för våra barn. Skolans huvuduppdrag är förstås att vara en pedagogisk verksamhet, men vi får inte heller glömma den viktiga roll skolan har även på andra områden. Det handlar inte minst om en social trygghet för barn från till exempel ekonomiskt utsatta familjer eller familjer där det förekommer missbruk och våld.
S-kvinnors kamp för en jämlik och jämställd förskola och skola, som bygger på demokratiska och sekulära värderingar, fortsätter oförtröttligt.
Trygghet är en grundförutsättning för ett starkt samhälle. I senaste valet gick vi S-kvinnor fram med kravet att öka kvinnors trygghet både i samhället, i arbetslivet och i hemmet.
Kvinnor upplever en större otrygghet än män, vilket gör att många kvinnor och flickor begränsar sig i allt från när och hur de rör sig i offentliga miljöer, att de väljer bort aktiviteter till att de inte uttrycker sina åsikter med rädsla för påhopp.
Att jobba förebyggande med till exempel feministisk samhällsplanering är jätteviktigt för att öka tryggheten på gator och torg och därmed värna allas frihet.
Men trygghet är inte bara en fysisk miljö. Det näthat som drabbar kvinnor i stor utsträckning sprider oro och rädsla och begränsar lusten att uttrycka sig fritt. Därmed påverkar det också demokratin. Det är helt oacceptabelt. I S-kvinnor fortsätter vi vårt arbete med digitalt systerskap – med att sprida nätkärlek för att motverka hatet.
Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem och den yttersta otryggheten för många kvinnor.
Stora satsningar har gjorts för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. De pengar som regeringen tillfört landets kvinnojourer för att möjliggöra en långsiktigare planering av deras livsviktiga verksamhet är ett exempel på ett mycket välkommet beslut.
När det gäller kampen mot hedersrelaterade brott och förtryck är jag glad att regeringen hörsammat S-kvinnors krav och nu går fram med ett lagförslag om en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och ett nytt barnäktenskapsbrott. Vi måste göra allt som står i vår makt för att motverka parallella samhällen byggda på patriarkala strukturer.
Med det sagt återstår enorma utmaningar för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det förebyggande arbetet med att förändra normer och värderingar är eftersatt. Det måste genomsyra hela samhället, men inte minst skolan och idrottsrörelsen har en viktig roll i detta arbete.
S-kvinnors kamp mot mäns våld mot kvinnor upphör inte förrän våldet gör det.
Ett starkt samhälle är synonymt med ett jämlikt samhälle. I ojämlika samhällen brister tilliten mellan människor vilket begränsar friheten och tryggheten för alla.
Jämlikheten måste genomsyra hela samhället. Mellan de som har mer pengar och de som har mindre, mellan yngre och äldre, mellan stad och land och mellan svenskar med olika ursprung och etnicitet.
Klassklyftorna är särskilt skadliga för de grupper som har minst makt. Människor med lägre utbildning och sämre ekonomi drabbas i högre utsträckning av ohälsa och lever kortare liv.
Klassklyftorna i Sverige har ökat i decennier. Kampen för att fördela ekonomiska resurser mer jämlikt måste fortgå varje dag. S-kvinnor driver bland annat på för att skattesystemet ska återfå en tydligare fördelningspolitisk profil.
Ett viktigt förslag som nyligen presenterades för att öka jämlikheten mellan sjukskrivna och friska personer, är en översyn av sjukförsäkringen. Förslaget innebär av den lag som Alliansen införde 2008, som gjort att många förlorat sin grundläggande rätt till sjukpenning, ska tillämpas mindre strikt. Det är sannerligen ett steg i rätt riktning att det nu föreslås att människan sätts i centrum för sjukförsäkringen.
Många äldre, framför allt kvinnor, lever med knappa ekonomiska resurser. Efter ett långt arbetsliv får många kvinnor bara garantipension och flera lever under EU:s fattigdomsdefinition. Det är ovärdigt!
S-kvinnor kräver att pensionssystemet ses över i sin helhet. Samtidigt är vi glada för de initiativ som regeringen redan tagit för att avskaffa pensionärsskatten.
Garantipensionen och taket i bostadstillägget har redan höjts och nästa år höjs även pensionen för personer som har mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden i allmän pension.
Skillnaderna mellan stad och land är en viktig jämlikhetsfråga.
Utarmningen av landsbygden måste stoppas genom att en grundläggande tillgång till samhällsservice säkras.
I regeringens senaste budget har resurser särskilt satsats på väg- och järnvägsunderhållet, bredbandsutbyggnad och stöd till dagligvarubutiker i utsatta områden. Det är bra.
En viktig fråga för S-kvinnor, där vi fortsätter att driva på, är en fungerande kollektivtrafik i hela landet.
I städerna ser vi andra problem, framför allt segregation och bostadsbrist. S-kvinnor kräver att utförsäljningar av allmännyttan stoppas samtidigt som byggandet av fler hyresrätter gynnas. Vi vill också se en upprustning av miljonprogrammen.
I ett starkt samhälle kan inte halva befolkningen lämnas efter. I år firar S-kvinnors förbund 100 år av jämställdhetskamp! När vi sammanfattar vår historia är det tydligt vilken skillnad politik kan göra.
Rätten till arbete, barnomsorg, föräldraförsäkring, särbeskattning, aborträtt, varannan damernas, sexköpslag, kvinnofridslagstiftning och samtyckeslagstiftning – det är några av våra segrar. Resultatet av S-kvinnors 100-åriga feministiska kamp är imponerande. Vi är med rätta stolta! Men som den klassiska socialdemokratiska devisen säger, vi är inte nöjda. Hur skulle vi kunna vara det så länge samhället inte är jämställt?
I arbetslivet finns fortfarande oacceptabla skillnader mellan kvinnor och män. Löneskillnaden är det tydligaste beviset på detta. Även om skillnaderna minskar är lönegapet fortfarande över 10 procent.
Till detta måste förstås läggas kvinnors större ansvar för hem och barn i form av längre föräldraledighet, fler vab-dagar och mer deltidsarbete – både frivilligt och ofrivilligt – som innebär att de verkliga inkomstskillnaderna är ännu större.
För att nå en jämställd arbetsmarknad fortsätter vi S-kvinnor vår kamp för en jämställd föräldraförsäkring. Varje gång en reserverad månad har införts i föräldraförsäkringen har uttaget av föräldradagar blivit mer jämställt. Det gynnar kvinnors ställning på arbetsmarknaden, mäns ställning som pappor och framför allt barnen som ges rätt till båda sina föräldrar.
S-kvinnor fortsätter också kampen för jämställda arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det gäller allt från att heltid måste bli norm på hela arbetsmarknaden, att delade turer ska bort och att kvinnors större ohälsa – inte minst den psykiska ohälsan – måste tas på allvar.
Riktade insatser måste också göras för kvinnor som länge stått utanför arbetsmarknaden. Särskilt kvinnor med utom-europeisk bakgrund måste få hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden och ges rätten till egen försörjning.
En jämställdhetsfråga som ingen kan ha missat de senaste åren är kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier, sexism och kränkande behandling.
Med en ny samtyckeslag har vi kommit en bit på väg mot ett samhälle där sexuella kontakter ska vara ömsesidiga. Men en samtyckeskultur måste fortfarande bli en naturlig del av hela samhället.
S-kvinnor kämpar bland annat för lagstiftning mot sexistisk reklam, marknadsföring och objektifiering av kvinnor. Vi kan inte låta denna ojämställdhet beredas plats i samhället utan att det får konsekvenser för hur kvinnor betraktas och behandlas.
Vi har också drivit på kraftfullt för att porrfilter ska införas i förskolor och skolor och att det tillsätts en utredning om pornografins skadliga verkningar.
Kampen mot objektifiering och exploatering av kvinnor är tyvärr långt ifrån över, men det uppvaknande som skett även bland män de senaste åren gör att förutsättningarna för att driva arbetet framåt är goda. Den kampen tar vi!
Ett starkt samhälle kräver att vi löser vår stora ödesfråga – klimathotet! Under coronapandemin har klimatfrågan av naturliga skäl fått stå tillbaka på den politiska dagordningen. Kanske är det ödets ironi att pandemin ändå tycks ha gynnat klimatet i och med minskat resande och minskad produktion.
När livet väl återgår till det normala återstår dock klimatfrågan att lösa.
För att samhällsutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar måste vi börja ta lika stor hänsyn till såväl ekologiska, ekonomiska som sociala aspekter. Ekonomin behöver bli mer cirkulär och i större utsträckning bygga på återanvändning och återvinning.
Sverige är en bit på väg mot ett fossilfritt samhälle, där stora delar av de fossila bränslena i värmesektorn är utfasade, men inom transportsektorn återstår mycket att göra.
S-kvinnors mål, att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, kräver att vi satsar mer på att rusta upp och bygga ut tåg- och kollektivtrafiken. Klimat- och miljöförstörande verksamhet måste också beskattas hårdare.
Men, till syvende och sist, är klimatfrågan en internationell fråga att lösa. Miljöförstöringar tar inte hänsyn till nationsgränser, så detta måste vi göra tillsammans.
Om det är någonting positivt Coronakrisen visat oss är det att människor både vill och kan samarbeta när läget är allvarligt. Jag känner därför tillförsikt inför framtiden. Det här klarar vi tillsammans!
Tack för att ni lyssnat!
Senast uppdaterad: fredag 1 maj 2020
