#rättslösa: Vi ser er

Mäns våld mot kvinnor är ett brott som sällan leder till repressalier, ofta sker i det tysta och alldeles för få gånger leder till fällande dom. Just nu läggs enorma resurser på att stoppa gängvåldet och skjutningarna. Tänk om samma uppmärksamhet kunde riktas på mäns våld mot kvinnor.

Publicerad i Feministiskt Perspektiv 26 september 2019.

Kvinnors rättsfall läggs på hög på polisstationer ute i landet och det finns knapphändiga resurser att se över fallen. Allt som oftast läggs förundersökningarna ner och förövarna går fria. Statistiken på hur många kvinnor som dagligen utsätts finns uppradad för allmän beskådan. Artiklar om kvinnor som mördats av sina män beskrivs som familjetragedier. Rapporter släpps med jämna mellanrum som bevisar tydlig fakta.

Ändå hamnar inte frågan lika högt på dagordningen som till exempel gängkriminalitet. Kvinnors trygghet är en fråga som ligger i ett vakuum i samhället. Det är ganska välkänt, men ändå blir kvinnors rop på hjälp något som få vill kännas vid. Risken finns att de försvinner ännu mer i bruset av gängkriminaliteten och skjutningarna. Det vore förödande.

Just nu pågår protester i landet angående utredningar som hamnar på polisens bord och sedan läggs ner. Under hashtagen #rättslösa protesterar kvinnor genom att ställa sig utanför polishus i hela landet. Syftet är att ge varje kvinnas fall ett ansikte och kasta ljuset på alla de utredningar som inte hinner prioriteras och som läggs ner. Det har gjorts mycket, men det behöver göras mer för att våld mot kvinnor ska få ett slut.

Exempel på åtgärder som kan vidtas är hur sjukvården jobbar med de män som söker hjälp vid psykisk ohälsa. I dag frågar man dem om de är benägna att begå suicid, men väldigt sällan hur de eventuellt känner kring att skada andra. En dryg fjärdedel av kommunerna gör inga insatser alls för att motivera förövare till beteendeförändring.

Bättre förebyggande samarbete mellan förvaltningarna i varje kommun som ser till att kvinnor och barn som söker skydd ska få det långsiktigt. Bristen på permanenta bostäder för utsatta kvinnor och barn är ett allvarligt problem. Det behövs trygga lösningar där kommunerna tar sitt ansvar för att kvinnorna inte ska behöva röja sina identiteter eller gå tillbaka till förövarna.

Sedan behöver lagstiftningen stärkas. På S-kvinnors kongress bifölls en motion om en lagstadgad skyldighet för relevanta myndigheter och samhällsaktörer som exempelvis socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, Försäkringskassan och Migrationsverket att fråga om utsatthet för våld vid handläggning av ärenden med anknytning till att kunna identifiera våld. Förbättrad lagstiftning innebär även att den som utsätter barn för att bevittna våld ska kunna lagföras.

Alla kvinnor som protesterar i landet under hashtaggen #rättslösa ska veta att vi ser dem och förstår deras frustration. S-kvinnor jobbar hårt för att få till förändring och för att synliggöra strukturerna. Kvinnorättsfrågor måste få lika stor prioritet som gängkriminalitet och skjutningar.

Jag som tidigare jobbat som lärare ser att det är lika viktigt att frågan om mäns våld mot kvinnor lyfts i skolan som vid fritidsaktiviteter, som att den är ständigt närvarande i kommun, region och nationellt. Först då kan vi nå verklig förändring! Där bär vi som samhälle ett gemensamt ansvar och den kampen fortsätter.

Carina Ohlsson
Ordförande S-kvinnor

facebook Twitter Email