Jämställd hälsa

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En god folkhälsa ska vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt. Sociala och geografiska skillnader får inte missgynna låginkomstgrupper med stora vårdbehov. Vården ska finnas nära och vara tillgänglig. Är det längre att ta sig till vårdcentralen är det i regel svårare för kvinnor.

Hälso– och sjukvårdslagen (SFS nr 2017:30) slår fast att målet är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, vilket kan innebära olika insatser.

Den stora förändringen av sjukförsäkringen, den så kallade rehabiliteringskedjan som infördes 2008, har haft stor påverkan på många sjukskrivna. Idag lever inte sjukförsäkringssystemet upp till de förväntningar vi har så att de som av någon anledning inte kan jobba har en ekonomisk trygghet. Regeltillämpningen har skärpts och speciellt drabbas de långtidssjukskrivna. Men detta gör inte att människor blir friskare och återvänder till arbetet utan de bara försvinner från sjukförsäkringsstatistiken.

S–kvinnor oroar sig för den alltmer marknadsstyrda hälso– och sjukvården som kännetecknas av privatiseringar och etableringsfrihet som inte går i takt med behovsstyrningen.

Medborgarnas och ansvariga politikers möjligheter att påverka den skattefinansierade vårdens omfattning och fördelning har minskat, samtidigt som vårdföretagens makt har ökat.

Jämställd och jämlik hälso– och sjukvård

Det finns idag omotiverade skillnader mellan kvinnor och män som gör att hälsan inte är jämställd. Aktuell forskning visar att det skiljer sig i tillgänglighet, läkemedel, vårdkvalitet och vårdtillgång beroende på kön. Skillnaderna kan inte heller förklaras av medicinska skäl till olika behandling på grund av kön. De är därför omotiverade och strider mot hälso– och sjukvårdslagen.

Ett annat perspektiv på ojämställd hälso– och sjukvård är faktumet att nästan två tredjedelar av dem med privat sjukvårdsförsäkring är män. Idag kan personer med en privat sjukvårdsförsäkring få en snabbare vård utan att det beror på att de har större medicinska behov. Hos vårdgivare som tar emot patienter både med och utan privat sjukvårdsförsäkring får patienterna utan försäkring vänta längre, med andra ord kvinnor.

Många kvinnor har en sämre fysisk och psykisk hälsa, som ett resultat av bland annat sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor samt mer ansvar för oavlönat hemarbete. Två av tre sjukskrivna är kvinnor. Kvinnors högre sjukskrivningstal och sämre hälsa kan även ses i ett större perspektiv. Om du får vänta länge på operation eller inte behandlas för smärta är risken större att bli sjukskriven. I vården av till exempel hjärt– och kärlsjukdomar är kvinnor i högre utsträckning underbehandlade och får i lägre grad behandling med nyare och dyrare läkemedel jämfört med män. Socioekonomiska faktorer spelar en stor roll i levnadslängd och livskvalitet och visar att kvinnor blir särskilt drabbade. Belastningsskador och stress i kontaktyrken ökar som orsak till kvinnors ohälsa. Många kvinnor vittnar om att deras hälsoproblem inte tas på allvar inom vården. Mer kunskap och kompetens måste därför tillföras om kvinnors behov för att uppnå jämställdhet i vården.

Forskning visar att HBTQI–personer har sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen. Skillnaderna beror bland annat på att de i större utsträckning utsätts för fördomar och diskriminering. Vården behöver ökad kunskap och kompetens i bemötande och vård av HBTQI–personer.

Bröstcancer och livmoderhalscancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden. Cirka 80 procent av alla som får bröstcancer är över 50 år, trots det slutar de avgiftsfria mammografiundersökningarna vid 74 års ålder. Vi anser inte att mammografiscreeningen ska ha en övre åldersgräns.

Varje år insjuknar cirka 500 kvinnor i Sverige i livmoderhalscancer. Idag erbjuds kvinnor i åldern 23–64 år regelbunden cellprovtagning samtidigt som både flickor och pojkar vaccineras mot HPV–virus, som är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer. Vaccinationen har en hög träffsäkerhet och är mycket effektiv. Genom att vaccinera och screena kan vi utrota livmoderhalscancer. Gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer ska inte ha någon övre åldersgräns.

Psykisk ohälsa

Orsakerna till psykisk ohälsa är många och olika, men tydligt är att kvinnors psykiska ohälsa är stor i alla åldrar. Allt fler flickor och unga kvinnor upplever psykisk ohälsa på grund av de krav som ställs på dem från skola, sociala medier och omgivningen. Ett ojämställt föräldraskap med huvudansvar för hem och familj skapar stress hos många kvinnor och riskerar leda till sjukdom. Även större ansvar för närstående, till exempel hjälp till äldre anhöriga när äldreomsorgen brister, påverkar kvinnors hälsa. Psykisk ohälsa hos äldre ses ofta som en del av åldrandet och uppmärksammas varken av den äldre, av anhöriga eller av sjukvårds– och omsorgspersonal. Var tredje kvinna över 77 år har besvär med ångest och depression, vilket gör det till det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre personer. S–kvinnor anser att det behöver tas ett helhetsgrepp för att förbättra kvinnors psykiska mående genom hela livet.

Kvinnors psykiska ohälsa är nära knutet till välfärdens frågor och arbetslivsfrågor. Arbetsmiljöverket visar i en undersökning att cirka 15 procent av kvinnorna i den arbetande befolkningen upplever besvär till följd av stress eller andra psykiska påfrestningar. Motsvarande siffra för män är 8 procent. Kvinnor arbetar oftare än män i otrygga anställningsformer vilket skapar oro för hur man ska försörja sig och minskar möjligheten till förutsebarhet i livet. Framför allt kvinnor i så kallade kontaktyrken har högre risk att bli sjuka av psykisk ohälsa på grund av stressrelaterade orsaker.

S–kvinnor anser att det behövs satsningar på ett hållbart arbetsliv och en bra arbetsmiljö med fokus på sociala arbetsförhållanden. Det är också viktigt att omsorgen i kommunerna har kunskap och avsätter resurser för att möta den psykiska ohälsan, genom att i god tid erbjuda stödsamtal, träff med sjuksköterska med psykiatrisk kompetens eller psykolog.

Tandvård

Det är nu dags att behandla tänderna som en del av kroppen. Ingen ska behöva leva med dåliga tänder på grund av sin ekonomi. Kvinnor med låg inkomst eller låg pension har sällan råd att gå till tandläkaren. Dålig tandhälsa kan leda till infektioner, tandlossning och åderförkalkning som kan vara en orsak till hjärtinfarkt. Inflammationer i munnen är ett hot mot det allmänna hälsotillståndet.

S–kvinnor anser att tandvården ska likställas med övrig sjukvård. Det ska inte skilja sig om du söker vård för tänderna eller hjärtat. En jämlik tandvård ökar folkhälsan och ger därmed också en mer jämlik och jämställd hälsa.

Att bli förälder

Att vänta och föda barn ska vara tryggt och säkert. Mödravården och förlossningsvården ska vara tillgänglig med kompetent personal och rätten till en säker förlossning ska vara en självklarhet.

Det finns brister i socialförsäkringen för kvinnor som blir sjuka i samband med graviditeten. Även om graviditet inte är en sjukdom, så måste en gravid kvinna med nedsatt arbetsförmåga ha rätt till samma sjukpenning som andra och inte särbehandlas negativt.

Socialstyrelsens kartläggningar visar på brister och stora variationer i graviditets– och förlossningsvården. Hälso– och sjukvården behöver bli bättre på att förebygga, upptäcka, behandla och följa upp förlossningsskador, både på sjukhuset och efter hemgången. I många regioner åker mödrar hem tidigt efter förlossningen och då kan risken vara större att vården missar skador. Särskilt utsatta grupper kan behöva extra stöd både under och efter graviditeten. Det är även viktigt att det finns information på fler språk.

Efter att ha fött barn uppvisar kvinnor högre sjuktal än män. En viktig del av förklaringen ligger sannolikt i kvinnors större ansvar för barn, hem och arbete. Jämställdhetsreformer och feministisk politik behöver fortsätta främja att kvinnor och män tar lika stort ansvar för familj och obetalt arbete.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuell och reproduktiv ohälsa är idag det vanligaste hälsoproblemen bland kvinnor i världen. En komplicerad graviditet, förlossning, abort och övergrepp som våldtäkt och könsstympning kan innebära livsfara. Rätten till mödravård, förlossningsvård, preventivmedel och utbildning för att förebygga sexuell ohälsa är livsviktig.

Rätten till fri abort är avgörande för att kunna bestämma över sig själv och sin egen kropp. Hoten mot aborträtten kryper närmare. Abortmotståndarnas strategi med skrämmande bilder och slagord har kompletterats med en mer smygande juridisk kamp för att urholka aborträtten. S-kvinnor står upp för aborträtten både nationellt och internationellt. Kvinnor ska mötas av professionell personal som bortser från egna värderingar.

Ungas kunskap om sexualitet, samtycke och relationer behöver stärkas. Det finns idag föreställningar om hur sex och samliv ska ske som påverkats av pornografi. Dessa kan vara rent skadliga. Läroplanen i skolan har nyligen ändrats för att i högre grad lyfta dessa frågor samtidigt som kunskap om sex och relationer blivit obligatoriska i lärarutbildningarna. Det är viktigt att följa upp vad dessa förändringar får för resultat. Skolan bör även samverka med ungdomsmottagningarna.

Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll för att stärka ungas sexuella hälsa och egenmakt. Uppskattningsvis 80–90 procent av besökarna på ungdomsmottagningar är tjejer, vilket delvis kan förklaras av att preventivmedelsrådgivning fortfarande främst riktar sig till tjejer. Killar har generellt lägre benägenhet att söka stöd. Ungdomsmottagningar måste aktivt arbeta för att även nå killar.

Klimakteriet

Klimakteriet är en naturlig del av kvinnors åldrande. Symtomen för klimakteriet varierar, några märker det inte medan andra upplever en stor skillnad mot tidigare. Nästan 75 procent av alla kvinnor upplever dock någon förändring eller besvär. I vissa fall har klimakteriet symtom som i stor utsträckning påminner om utmattning och utbrändhet.

I dagsläget hänvisas kvinnor med frågor och besvär oftast till en allmänläkare på vårdcentralen och skickas inte vidare till en gynekolog. Det innebär en risk att kvinnor blir feldiagnostiserade och istället för diagnos klimakteriet får diagnos utmattning eller utbrändhet.

Forskning

Många gånger saknas kvinnor i forskningsstudier. Det är ett allvarligt jämställdhetsproblem eftersom utebliven forskning kan leda till mer lidande och högre dödlighet. Kvinnosjukdomar är också mindre prioriterade inom forskningen. Det handlar framför allt om problem och sjukdomar kopplade till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, som exempelvis endometrios, inkontinens, vestibulit och förlossningsskador. När kvinnor leder medicinska forskarlag så ökar chansen att könsskillnader studeras.

S–KVINNORS KRAV:

Regionala kartläggningar som verkar för att vården blir jämställd och jämlik och får bort skillnader i hälsa, vårdkvalitet och vårdtillgång.
Avskaffa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Möjligheten till sjukpenning måste hänga på arbetsförmåga och hälsa – inte på hur länge du varit sjuk.
Vård ska ges efter behov. Det ska inte vara möjligt att genom privata sjukförsäkringar tränga undan patienter med större vårdbehov.
Tillsätt en sjukvårdspolitisk maktutredning med uppgift att klarlägga ”vem som styr vad”inom vården.
Livmoderhalscancer ska utrotas i Sverige.
Avgiftsfri mammografi även för kvinnor över 74 år.
Ta bort övre gränsen för screening av livmoderhalscancer.
Inför avgiftsfria hälsoundersökningar successivt från 75 år i hela landet.
Särskilda insatser för att stärka HBTQI–personers rättigheter.
Bekämpa psykiska ohälsa för kvinnor i alla åldrar.
Ökad samverkan och mer effektiva insatser (inom och mellan kommuner och regioner) för barn och ungdomar som inte mår bra i syfte att stärka den psykiska hälsan eftersom hälsan påverkas av biologiska, psykologiska, sociala och samhällsrelaterade faktorer.
Hälso– och sjukvården samt tandvården ska fråga om våld i hemmet på rutin. Frågan ska inte bara ställas vid mötet med patient utan även till medarbetare vid medarbetarsamtal.
Tandvården ska jämställas med övrig sjukvård och ingå i samma försäkringssystem.
Säkra tillgången till säker förlossningsvård och minimera, diagnostisera och åtgärda antalet förlossningsskador samt förbättra eftervården.
Gör en samlad utredning över hur graviditet hanteras i socialförsäkringen.
Inför en nationell handlingsplan för förlossningsvården.
Värna rätten till fri abort, nationellt och internationellt.
Vårdpersonal ska inte kunna neka att göra abort, vi säger nej till samvetsklausul.
Bejaka tjejers och kvinnors sexualitet, bekämpa sexism och osunda föreställningar om sex och samlevnad.
Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer ska nå alla elever i grundskolan.
Besök på ungdomsmottagningar ska vara avgiftsfria och nå alla.
Menstruationsskydd ska vara kostnadsfria.
Ökad kunskap och förbättrad vård av klimakteriebesvär så att vården blir likvärdig i hela landet.
Ökad forskning och kunskap om kvinnors hälsa och sjukdomar.