Välfärd

Den svenska välfärden är en viktig del av det som gör Sverige unikt. Få länder kan stoltsera med en gemensamt finansierad välfärd i utvecklingens frontlinje, men något har hänt och fortsätter att hända. Allt fler yrkesgrupper slår larm om att deras arbeten har blivit kidnappade av ekonomiska ersättningsmodeller och detaljstyrande dokumentation, där tron på att marknaden ska lösa alla problem är stark. Att utveckla styrningen är viktigt för professionerna och angeläget ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Ett feministiskt samhälle måste bygga på tillgång till fungerande välfärd av hög kvalitet. En stark och gemensam välfärd är ett mål i sig, men även ett verktyg för att utöka demokratins räckvidd. Det är en grund för allas frihet. När välfärden inte räcker till är det oftast kvinnorna som får kompensera för bristerna genom att gå ner i arbetstid. Det anhörigansvar som många kvinnor i dag tar leder till att de får lägre lön, mindre fritid, försämrad pension, ökad stress och ohälsa, samtidigt som samhället förlorar arbetade timmar och skatteintäkter.

Förskola, skola och fritidsverksamhet

Tillgång till en kvalitativ förskola, skola och fritidsverksamhet är grundläggande och väsentligt i ett välfärdssamhälle. Där läggs grunden för framtiden och barnen ska få möta pedagoger som förmedlarkunskap som är nödvändig för ett jämställt, jämlikt och demokratiskt samhälle.

Pedagogernas roll är komplex och krävande och de behöver rustas och utbildas i väsentliga ämnen som genus, normkritisk pedagogik, sex, samlevnad och relationer. Vi behöver pedagoger som är kompetenta och trygga i dessa ämnen och områden. Det är viktigt att långsiktigt värna om och satsa på pedagogerna, så att de kan utvecklas och stannar i yrket.

Från två års ålder ska allmän förskola gälla för att ge alla barn möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och förmågor. Maxtaxan är en förutsättning för en jämlik förskola och på sikt behöver förskolan och fritidsverksamheten vara avgiftsfri. Förskolan ska etableras i närområdet och storleken på barngruppen och personaltätheten ska anpassas för att ge barnen trygghet och förutsättningar att utvecklas. Det ska finnas lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid som är tillgänglig när föräldrarna arbetar, oavsett anställningsform.

Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag och måste vara rustad för att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. Kunskap ska stå i centrum och stor vikt ska läggas vid baskunskaperna läsa, skriva och räkna.

För att skapa en jämlik skola behövs mer resurser och att resurserna fördelas efter behov. De demokratiska värderingarna ska genomsyra skolan. Varje form av kränkning ska mötas av nolltolerans, så att alla elever mår bra och känner sig trygga.

Att skolan är en del av en marknad där elevernas bästa inte sätts i främsta rummet bidrar till ökade klyftor. Idag gör skolkoncerner stora vinster på att driva skola som ett företag och överkompenseras dessutom av våra gemensamma resurser på grund av hur nationella regelverk ser ut. Det är oacceptabelt att våra gemensamma resurser går till aktieutdelning i stället för att gå till verksamheten. Det behövs ett nytt system i stället för direkt skolpeng och ett stopp för vinstdrivande aktörer att vara skolhuvudman.

S–kvinnor motsätter sig religiösa förskolor och skolor. Skolan är, och ska vara, uppbyggd på jämlika, demokratiska och sekulära värderingar där flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Skolan ska inte dela upp barn efter varken religion, kultur eller andra åsikter. Barn ska få möta både liktänkande och oliktänkande och utveckla tolerans och förståelse för varandra.

För att skapa likvärdiga förutsättningar behöver vi ställa krav på samlad skoldag, som inkluderar läxhjälp och samordning med fritidsverksamheter och fritidsaktiviteter.

Alla elever behöver få tillgång till kostnadsfri kulturskola. Tillgång till att utöva kultur riskerar annars att vara en klassfråga, där endast elever med ekonomiskt starka familjer har den möjligheten.

Barns minskade fysiska aktivitet har uppmärksammats och är på såväl kort som lång sikt en fara för folkhälsan. Stillasittandet har ökat trots att behovet av ökad fysisk aktivitet är tydligt för såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. Olika aktiviteter för att främja fysisk aktivitet hos barnen behöver utvecklas.

Funktionshinderspolitik

Ett samhälle anpassat för alla är utgångspunkten för vår politik. Människor med funktionsnedsättning ska ges samma möjligheter som andra att fullt ut delta i samhällslivet. Tillgången till ledsagning och hemtjänst ska fungera när behov finns.

Den fysiska miljön måste göras mer tillgänglig. Det behövs anpassning av den offentliga miljön och de gemensamma rummen, till exempel taktila gångbanor, låga trottoarkanter och möteslokaler med anpassad utrustning.

LSS är en rättighetslagstiftning som ska möta den enskildes behov. Den bör samordnas mellan olika instanser för att uppnå ett jämlikt och jämställt samhälle.

Alla myndigheter och instanser behöver utbildas både i bemötande och allmänt om de olika funktionsnedsättningar.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen är en gemensam angelägenhet. Både för de äldre och närstående krävs det att den finns att tillgå vid behov. Äldreomsorgen måste byggas ut så att den ger äldre möjlighet att leva ett aktivt liv med samma standard som andra. Den ska ha en hög kvalitet som bygger på trygghet, gemenskap, delaktighet och kontinuitet av personal. Det ska även finnas tillgång till sjukvårdsutrustning och legitimerad sjukvårdspersonal. Ett gemensamt journalsystem mellankommuner och regioner behövs för att ge de äldre den bästa vården.

Äldres rättigheter måste garanteras i en särskild äldreomsorgslag, som bland annat ska reglera rätt till hemtjänst, dagverksamhet, färdtjänst, vård– och omsorgsboende samt hälso– och sjukvård.

De äldres önskemål ska ha stor betydelse vid ansökan om plats i vård– och omsorgsboende. Det ska finnas varierade boendeformer som bidrar till valfrihet för att möta olika omsorgs– och trygghetsbehov. Det är även viktigt att de äldre får vara med och påverka utbudet av mat.

S–kvinnor vill se ett stopp för privata vinstdrivande aktörer inom äldreomsorgen och säger nej till LOV. Vi ställer oss positiva till kooperativt och socialt företagande.

Språket har en viktig betydelse för den äldre. Det senast inlärda språket och närminnet kan försvinna, då behöver det finnas personal som förstår och kan kommunicera med den enskilde.

Lagen om offentlig upphandling

Goda affärer ska bygga på tillit, öppenhet och långsiktighet. Inom ramen för Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) är detta inte alltid i fokus och lagen måste därför ses över.

Jämställdhet ska, liksom miljöaspekter, vara ett kvalitetskrav vid offentliga upphandlingar. Det ska tydligt specificeras hur varor och tjänster som levereras till det offentliga bidrar till att nå jämställdhetspolitiska mål.

LOU måste också följas upp så att upphandlingsprocesserna blir kvalitativa, korta och genomtänkta.

S–KVINNORS KRAV:

• Prioritera gemensamt ägd välfärd av hög kvalitet med mer resurser, mer utbildad personal och låta proffsen vara proffs.
• Förbjud vinstuttagen i välfärden.
• Lagstadgad rätt till barnomsorg på kvällar, nätter och helger, oavsett anställningsform.
• Kommunal vetorätt om friskoleetableringar.
• Statistik över friskolornas verksamhet och resultat ska vara synliga och offentliga.
• Se över friskolornas generösa ersättningsmodell för att begränsa möjlighet att göra vinst i skolan.
• Nej till religiösa förskolor och skolor.
• Krav på samlad skoldag och samordnade fritidsaktiviteter.
• Alla elever ska ges tillgång till kostnadsfri kulturskola.
• Skapa bra förutsättningar i skolan för ökad fysisk aktivitet för barn.
• Kommuner och regioner ska vara skyldiga att kartlägga tillgängligheten i offentliga rum och lokaler samt att upprätta planer för att eliminera hinder.
• LSS ska möta den enskildes behov och rättighetslagstiftningen ska efterlevas.
• Hälso– och sjukvården samt myndigheter ska vara väl utbildade inom funktionshinder.
• Inför en äldreomsorgslag med rättigheter för äldre.
• All äldreomsorg ska ges på jämställda villkor. Kommunerna bör vara skyldiga att följa upp och redovisa könsfördelning inom olika omsorgsformer.
• Mat inom omsorgen ska vara näringsriktig och de äldre ska ha möjlighet att påverka utbudet.
• Avskaffa LOV inom äldreomsorgen.
• Lagen om offentlig upphandling ska ses över så att offentliga verksamheter garanteras jämställda, miljömässiga, kvalitativa, korta och genomtänkta upphandlingsprocesser.
• Tydligare uppföljningar ska genomföras med fokus på jämställdhet av myndigheter, statliga verk och kommuner när det gäller lagen om offentlig upphandling.