Klimat och hållbar omställning

För nuvarande och kommande generationers skull måste samhällsutvecklingen vara långsiktigt hållbar. Samhällsekonomin ska vara ett medel i människans tjänst. Kollektiva nyttigheter som atmosfär, ekosystem och välfärd måste skyddas och överordnas marknadsaktörernas intressen. Vi ska ha en kvalitativ tillväxt, en rättvis och ordnad omställning som tar hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Det ska inte vara en klassfråga att göra bra miljöval. En förutsättning för detta är att få delaktighet från hela samhället genom folkbildningsinsatser och att stärka arbetarrörelsen och S–kvinnor som en jämställd, jämlik och klimatinriktad rörelse.

Det framtida klimatet bestäms av de utsläpp av växthusgaser som skett hittills, de som sker i dag och i framtiden. Fortsatta utsläpp i linje med vad vi har sett under de senaste årtiondena skulle ge en global uppvärmning långt högre än de 1,5 grader som Parisavtalet beslutat att vi ska sträva mot. De globala konsekvenserna blir stora och de drabbar inte människor rättvist. Fattiga länder drabbas ofta hårdare än rika. Kvinnor drabbas mer än män trots att de bidrar mindre till klimatförändringar.

I Sverige har riksdagen beslutat om klimatmål, senast 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vi måste ta klimatkrisen på allvar, lyssna på forskningen samt agera innovativt och kraftfullt både nationellt och internationellt. Vi vill se en utveckling mot en hållbar framtid för kommande generationer och därför ska klimatfrågan alltid vara överst och inkluderad vid politiska beslut.

En rättvis klimatomställning

I Sverige ser koldioxidutsläppen väldigt olika ut. De allra rikaste belastar klimatet mest och är den enda grupp (enligt Oxfams rapport om svensk klimatojämlikhet 2020) som faktiskt ökat sina utsläpp under perioden 1990–2015. De ökade sina utsläpp med 11 procent under perioden medan alla andra grupper minskat sin klimatpåverkan. Ju lägre inkomst desto mer har utsläppen per person minskat.

För att nå 1,5–graders målet måste vi alla minska våra utsläpp. Vi står alla inför stora förändringar. Den halva av Sveriges befolkning med lägst inkomst behöver halvera sina utsläpp medan de allra rikaste (1 procent av befolkningen) måste minska sina utsläpp med 95 procent. Ett mål för att minska det konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska införas och en halvering behöver nås innan2030.

Folkbildning för klimatet

I den omvälvning vi nu står inför behöver vi ta tillvara alla människors engagemang. Det gör vi bäst genom kunskapshöjande åtgärder. Vi föreslår därför en stor satsning på folkbildning, där politiska partier, fackliga organisationer, studieförbund, folkhögskolor med flera ges möjligheter att på lokal och regional nivå påverka den gröna omställningen.

Värden som god folkhälsa, social tillit och väl fungerande samhällsfunktioner tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras. Långsiktig och hållbar tillväxt skapas genom investeringar i utbildning, hälsa, god miljö och inte minst social tillit. Därför är det viktigt att många människor deltar i förändringsprocessen.

Människa och miljö före marknaden

Vi måste också mäta välstånd på ett nytt sätt. Sverige behöver komplettera BNP med indikatorer som mäter och följer upp välmående och inte enbart ekonomisk tillväxt. För ökad välfärd krävs att faktorer som socialt–, mänskligt–, och naturkapital värderas. Kvinnors och barns livsvillkor ska ges större fokus för målen och uppföljningen i landet. Tyngdpunkten måste också bygga på verklig konsumtion och välfärd på hushållsnivå och med hänsyn till ojämlik fördelning. Vi behöver ha statsfinansiella balansräkningar där förslitning och förstörelse av humankapital och naturkapital beräknas.

Ett kapitalistiskt samhälle kan aldrig genomföra en rättvis och ordnad grön omställning, detta därför att marknaden alltid kommer sättas främst. Den gröna omställningen kräver en politik för jämlikhet, jämställdhet och en ekonomisk social politik som begränsar marknaden och sätter människan främst. Samhällets resurser måste fördelas rättvist, det kan aldrig vara upp till den enskilde individen att klara den gröna omställningen på egen hand. Ingen kan göra allt själv men alla kan göra något. Men det måste bli en rättvis och strukturell omställning som gör att de som släpper ut mest är de som betalar mest.

Ekonomin måste bli mer cirkulär genom fler verktyg för att uppmuntra till återanvändning, återvinning och energiutvinning av restprodukter. Delad ekonomi, som innebär att vi äger eller använder saker tillsammans, är ett sätt att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt. Att dela är inget nytt men den digitala utvecklingen öppnar dörren för många nya delningstjänster. Det får dock inte ske genom att arbetsgivaransvar urholkas, att arbetares rättigheter inskränks och att skyldigheten att betala skatt åsidosätts.

Konsumentmakt

Den miljöpåverkan som svensk konsumtion står för har fortsatt att öka. Genom att tvinga fram bättre information om produkternas påverkan på miljön underlättar vi för konsumenterna att göra kloka val. Klimatdeklarationer måste finnas inför köp av varor och tjänster samt krav på att kostnaderna för frakt synliggörs.

Vi måste ställa krav på producenterna att ta ansvar genom krav på längre livslängd på produkterna, att det ska vara enklare att reparera eller att återvinna. Produkterna ska i princip vara giftfria när de ska återvinnas. Vi måste gå från en linjär produktion till en cirkulär produktion. Cirkulära avtal där man tar hänsyn till hela livslängden från ursprunglig produkt till reparationer och slutligen till den som uppgraderar avfallet, är en metod som kan användas för att underlätta den cirkulära ekonomin och göra den mer lönsam för de som kommer in senare i produktens livslängd.

Det har betydelse vilka val vi gör som individer, minskad köttkonsumtion och att välja produkter som är producerade utifrån ett bra miljö– och klimatperspektiv bör främjas inte minst inom offentligsektor.

Ett fossilfritt samhälle byggt på förnybara energikällor

Sverige är en bit på väg och ska bli det första fossilfria välfärdslandet. Industrin behöver stödjas för att fortsätta den gröna omställningen, därför vill vi bland annat utöka industriklivet. Vi ska dessutom ställa höga krav på den offentliga verksamheten att vara föregångare när det gäller att efterfråga hållbara val inom exempelvis transporter. Stora delar av de fossila bränslena i värmesektorn är utfasade men inom transportsektorn återstår mycket att göra inte minst en omställning av flyget som idag står för en stor del av utsläppen. Kollektivtrafiken och tågtrafiken för gods– och persontrafik behöver byggas ut och rustas upp i hela landet. Staten ska ha det övergripande ansvaret för tågtrafiken. Det ska vara möjligt för människor att resa kollektivt i större utsträckning i hela landet. Att ha lägre eller helt subventionerade biljettpriser är en viktig del i tillgängliggörandet tillsammans med turtäthet. Vägnätet behöver också elektrifieras och fler laddstationer behövs i hela landet. Nyförsäljning av bensinbilar behöver ha ett slutdatum. Framtidens fordon kommer behöva drivas av olika bränslen, elektrifiering är en del men även biobränsle och vätgas är andra viktiga exempel.

Kärnkraften är både miljöfarlig och en säkerhetsrisk och måste avvecklas. Idag driver flera politiska partier på för att satsa på kärnkraften trots att den både är olönsam, att det är stora problem att bryta uran och att det inte finns någon lösning på slutförvaringen. Dessutom är uranet en ändlig produkt. Vi menar att vi ska satsa på miljövänliga och förnyelsebara energikällor istället.

Ett hållbart samhälle

Den svenska miljöpolitiken har drivit fram viktiga förändringar, effektiviserat produktionen och minskat de svenska utsläppen av till exempel växthusgaser.

Trots det förbrukar vi mer naturresurser än vi har råd med och skapar oåterkalleliga förändringar av jordens klimat. Det återstår mycket arbete med att ställa om till ett hållbart samhälle och säkerställa hållbara uttag av naturresurser. Vi ska värna den biologiska mångfalden, social och ekonomisk rättvisa både lokalt och globalt. Klimat och miljöproblem tar inte hänsyn till nationsgränser. Internationella handelsavtal ska utformas så att hänsyn tas till människor, miljö och demokrati samt att kvinnors och flickors rättigheter värnas. Våra jord– och skogsbruk, liksom sjöar, hav och vattendrag är exempel på områden som klimatmässigt måste prioriteras genom stopp av utsläpp, föroreningar och mikroplaster.

Både barn och vuxna omges av gifter i vardagen, i hemmet och på jobbet. Arbetet för giftfria närmiljöer måste prioriteras. Alla förskolor, skolor, fritidsmiljöer och offentliga lokaler ska vara kemikaliesmarta. Därför måste EU:s kemikaliestrategi efterlevas och utvecklas.

En jämställd ekonomisk politik och en skattepolitik för samhällsbygget

Samtidigt som välståndet stiger för de flesta har den sociala utsattheten koncentrerats till vissa områden. Sverige har haft de snabbast växande klyftorna inom hela OECD under senare år. Allt färre äger allt mer. Det är en långsiktig negativ utveckling, klassklyftorna i Sverige har ökat i decennier. Förutom ojämlikhet präglas de ekonomiska klyftorna av stora skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar mindre än män i nästan alla sektorer. Män har högre ägandeandel i privata tillgångar som fastigheter, värdepapper och företag än kvinnor. Det resulterar även i högre kapitalinkomster.

Skattesystemet reformerades på 1990–talet, men sedan dess har omfattande avsteg gjorts från grundläggande principer om neutralitet, förutsägbarhet och likformighet. Till exempel har införandet av jobbskatteavdraget inneburit att den skatt som betalas på lön (inkomst av anställning) har reducerats medan skatt på pension, sjukpenning, a–kassa och föräldrapenning inte har det. Det är en orättvisa som måste ändras.

Skattepolitiken måste återfå en tydlig fördelningspolitisk och jämställdhetspolitisk profil för att minska de ekonomiska klyftorna. Det är en förutsättning för ett jämlikt Sverige. Därför behöver vi se till att skatt betalas efter bärkraft genom borttagande av jobbskatteavdrag, höjda kapitalskatter, återinförandet av fastighetsskatten, värnskatt och förmögenhetsskatt. Även RUT– och ROT–avdraget samt ränteavdraget bör successivt tas bort. Resurserna borde i stället användas för att stärka offentligsektor och bidra till fler arbetstillfällen.

Skatterna bör också växla från skatt på arbete till skatt på konsumtion och kapital. Skattepolitiken ska utformas så att det gynnar en grön omställning. Klimat– och miljöförstörande verksamhet ska beskattas hårdare. Inom vissa områden kan till exempel höjda miljö– eller konsumtionsskatter växlas mot sänkta skatter på arbete. Skatterna ska garantera välfärdens finansiering, ökad jämlikhet och jämställdhet samt främja arbete.

S–KVINNORS KRAV:

Samhällsekonomin ska ta hänsyn till såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.
Klimatfrågan ska alltid vara överst och inkluderad vid politiska beslut.
Att Sverige inför koldioxidbudget på nationell, regional och lokal nivå.
Ett mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska införas och en halvering behöver nås innan 2030.
Genomföra en stor folkbildningsinsats för demokrati, miljö och hållbarhet.
BNP ska kompletteras med indikatorer som mäter och följer upp välmående.
Cirkulär– och delningsekonomi ska utvecklas, uppmuntras och stärkas på alla nivåer.
Konsumentmakten ska stärkas och klimatdeklarationer måste finnas vid köp av varor och tjänster.
Kostnaderna för frakt ska synliggöras och frakten ska täcka de verkliga utsläppskostnaderna.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Sverige ska avveckla kärnkraften.
Tåg– och kollektivtrafiken ska rustas upp och byggas ut i hela landet, lånefinansiering ska kunna användas.
Sänkta eller helt subventionerade biljettpriser i tåg– och kollektivtrafik.
Stopp för nyförsäljning av bensin– och dieselbilar senast 2030.
Elektrifiering av hela transportsystemet och satsning på fler alternativ på fossilfria bränslen.
Utöka industriklivet och underlätta för fler industriföretag att leda utvecklingen av grön omställning.
Klimatklivet ska breddas till att också gälla ett cirkulärt kliv.
Sverige ska motverka utarmningen av den biologiska mångfalden.
Sverige ska bli ett föregångsland gällande giftfria miljöer.
EU ska förverkliga den europeiska kemikaliestrategin.
Riktad beskattning på klimat– och miljöförstörande verksamhet.
Avskaffa jobbskatteavdraget, så att pension, sjuk– och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning beskattas som inkomst på arbete.
Gör om skattesystemet i sin helhet utifrån en fördelningspolitisk profil med förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, införande av högre kapitalskatter och återinförd värnskatt.
Mer resurser för att stoppa skatteplanering och skattesmitning.
Avskaffa RUT– och ROT–avdraget.