Ett jämställt och tryggt arbetsliv

För att nå ett fullt ut jämställt samhälle krävs att de ekonomiska klyftorna i samhället sluts och att alla människor har ett jobb eller meningsfull sysselsättning att gå till. Resultatet av dagens ojämställda och uppdelade arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män, fortfarande skiljer runt 3,6 miljoner kronor under ett helt arbetsliv. Det skapar mindre frihet för kvinnor under och efter arbetslivet. Att gå till ett arbete eller sysselsättning är något fint. Förutom att bidra ekonomiskt till vår gemensamma välfärd innebär ett arbete eller en sysselsättning en egen identitet och större självständighet.

Redan i förskoleålder befästs könsroller och normer för vad som anses vara “manligt” och “kvinnligt”, detta styr sedan vilka utbildningar och yrken som väljs. En könssegregerad arbetsmarknad befäster också könsroller och stereotypa uppfattningar. Hela samhället förlorar på en ojämställd arbetsmarknad. Ojämställdheten i samhället påverkar och förstärker ojämställdheten på arbetsmarknaden.

Kvinnors arbetsvillkor

Dagens arbetsvillkor är en konsekvens av ett ojämställt samhälle. Kvinnor har alltid varit och är även idag de som drabbas hårdast av otrygga anställningar och dålig arbetsmiljö. Det kan vi aldrig acceptera. Alla som arbetar ska ha trygga och schyssta villkor, alla som arbetar måste därför skyddas mot godtyckliga uppsägningar. Bra arbetsvillkor måste också innebära heltid som norm på hela arbetsmarknaden och avskaffande av delade turer, allmän visstid, timanställningar, sms–anställningar och hyvling som idag är vardag för många kvinnor. Gig–ekonomin och så kallade gig–jobb innebär att uppdragsgivare och uppdragstagare matchas via digitala plattformar. Dessa uppdragsbaserade jobb innebär sämre anställningstrygghet och en ökad sårbarhet för den enskilde. Algoritmer tar överarbetsgivaransvaret, som då också avhumaniseras och de fackliga förutsättningarna försvåras. Dessa företag behöver tvingas ta arbetsgivaransvar gällande arbetsvillkor och arbetsmiljö.

För att få en trygg arbetsmarknad är det viktigt att stärka och värna den svenska modellen där parterna kan förhandla utan yttre påverkan. Det är grunden för att skapa långsiktig trygghet för arbetare. De fackliga organisationerna behövs ges ett ökat demokratiskt inflytande på arbetsplatserna, bland annat utifrån skyddsombudens utökade tillträdesrätt samt avdrag för fackföreningsavgift. Dessutom behöver Arbetsmiljöverket ges utökade resurser i syfte att tillsätta fler arbetsmiljöinspektörer.

Arbetsmiljön inom främst de kvinnodominerade sektorerna är ytterst bristfällig och som konsekvens tvingas kvinnor ofta gå ner i arbetstid, ha längre och återkommande sjukskrivningar och gå i förtidspension. Arbetsgivarna måste få och ta ett ökat ansvar för att tillgodose en bra och trygg arbetsmiljö, inte minst utifrån ett perspektiv om psykisk hälsa och att motverka stress. Ingen ska behöva dö, bli sjuk eller sjukskriven på grund av sitt arbete. Medarbetarnas egenmakt och inflytande över arbetssituationen måste därför öka, liksom möjligheten och rätten till kompetensutveckling och rehabilitering vid behov. Det är också viktigt att i de verksamheter och yrkesområden där den anställde riskerar att möta och utsättas för våld, göra det tydligt att det är helt oacceptabelt och att det är en arbetssituation som inte ska accepteras.

Kvinnligt dominerade och manligt dominerade yrken värderas på olika sätt vilket bidrar till de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är viktigt att parterna är de som sköter lönebildningen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män måste upphöra. Kvinnors löner måste höjas, det är dags att de kvinnligt dominerade yrkena likställs med de manligt dominerade yrkena. Vi kräver tydliga kompetenskrav på välfärdsyrkena genom att införa fler legitimationskrav och utbildningsvägar för att komplettera kunskap eller validera befintlig kunskap.

A–kassan är en arbetslöshetsförsäkring som behövs för den som blir av med jobbet, men är i grunden också en viktig garant för trygga arbetsvillkor även för de som är i arbete. Det är viktigt att A–kassan ligger på en nivå som möjliggör trygghet och omställning. Karensdagarna inom arbetslöshetsförsäkringen ska tas bort.

Idag gör karensavdraget att de som har låga löner i stor utsträckning tvingas gå till jobbet fast de är sjuka. Din lön eller plånbok ska inte avgöra om du kan vara hemma från jobbet för att bli frisk och dessutom inte riskera att smitta kollegor eller andra du möter i ditt arbete. Därför behöver karensavdraget avskaffas helt, du ska inte drabbas ekonomiskt av att du blir sjuk.

Resultatet av en ojämställd arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre lön, lägre pensioner och därmed lägre livsinkomster över hela livet. Det tillsammans med den ojämställda fördelningen av obetalt hemarbete påverkar kvinnors pensioner, många kvinnor får idag endast garantipension. Idag lever många kvinnor under EU:s fattigdomsdefinition. Pensionssystemet behöver ses över i sin helhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv med syfte att säkerställa en höjd garantipension och att alla får minst 72 procent av sin lön i pension per månad. Det krävs också höjda pensionsinbetalningar.

Arbetsliv och familjeliv

För att nå målet om full sysselsättning och kvinnors ekonomiska självständighet, behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka, men också männens närvaro och engagemang i hemmet. Ett hållbart arbetsliv, med balans mellan familj, arbete och fritid, är en förutsättning för detta.

Den enskilt mest betydelsefulla reform för ökad jämställdhet i arbetslivet och familjelivet är en helt individualiserad föräldraförsäkring. Det ojämlika uttaget idag leder till sämre löneutveckling och lägre pension för kvinnor. Men även kvinnors möjlighet att avancera i arbetslivet minskar och färre blir chefer. Det befäster ojämlika strukturer där kvinnor tar mer ansvar för obetalt hemarbete medan männen kan lägga mer tid på förvärvsarbetet.

När kvinnor får barn ökar risken för sjukfrånvaro markant, detsamma gäller inte för män. Studier visar att 15 år efter första barnet har inkomstskillnaden mellan mamman och pappan ökat med 32procent. En delad föräldraförsäkring minskar löneklyftan mellan kvinnor och män. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans lön med knappt 7 procent. Det är en samhällsvinst för framtiden att dela på föräldraförsäkringen och en rättighet för barn att tidigt få knyta an till båda föräldrarna.

Pappor som har större engagemang i omsorgen av sina barn mår bättre. För välfärdssektorn skulle ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen även innebära att kontinuiteten och kvaliteten i välfärden skulle öka eftersom behovet av vikarier skulle minska.

Försäkringens längd, flexibilitet och åldersgränser påverkar jämställdheten. Inte minst påverkar det kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Idag kan föräldraledighet tas ut till barnen är 12 år, föräldraförsäkringen behöver förändras så den tas ut sammanhängande under barnens tidigare år. Detta behöver ses över i anslutning till införandet av familjeveckan.

Barnomsorg och äldreomsorg ska vara av hög kvalitet, det ska finnas lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid samt vara subventionerad och tillgänglig när tiden för föräldraledigheten är slut.

30 timmars arbetsvecka som norm med bibehållen lön är en viktig reform för bättre hälsa, minskad sjukfrånvaro, lägre arbetslöshet, mer fritid och ökad jämställdhet.

Kompetensutveckling för alla och ett livslångt lärande

God kompetens gör oss redan idag tryggare, mer kreativa och rörliga på arbetsmarknaden. Tillgång till rätt kompetens är avgörande för möjligheterna att skapa framgångsrika företag och nya jobb. På framtidens arbetsmarknad ligger tryggheten inte enbart i anställningstiden, utan även i kompetensen. Men den utbildning människor har med sig när de kommer in på arbetsmarknaden räcker sällan för ett helt arbetsliv.

Frågan om livslångt lärande handlar dock lika mycket om hur vi hanterar strukturomvandling utan att klyftorna ökar och människor hamnar utanför arbetsmarknaden. När kunskapskraven förändras måste arbetstagare rustas genom utbildningsinsatser. Det är lika viktigt oavsett om orsaken är automatisering, ökande internationell konkurrens eller den gröna omställningen. Arbetstagare måste ges chansen att hålla jämna steg med utvecklingen. På så sätt är vidareutbildning och livslångt lärande just en fråga om social rättvisa.

Arbetslivet befinner sig under ständig förändring. Den ökade automatiseringen och ökade digitaliseringen i samhället har inneburit att en del jobb har försvunnit, fler arbeten kan idag utföras digitalt. Det har också inneburit att nya jobb och nya arbetsmarknader har skapats. Över tid visar forskning ändå att den totala sysselsättningen hittills inte minskat på grund av teknologisk utveckling. Däremot visar forskning att vissa grupper drabbas hårdare av teknologisk utveckling och vi får en polariserad efterfrågan på arbetskraft och arbetsmarknaden kan bli mer polariserad.

För det andra kommer det leda till att utveckla arbetslivet, till en högre kvalitet på varor och tjänster och till att företag och offentlig verksamhet sköts mer effektivt. Det är emellertid också viktigt att det livslånga lärandet stärker individens personliga utveckling och möjligheten att delta aktivt i det demokratiska arbetet. En aktiv arbetsmarknadspolitik krävs så att arbetslösheten inte skiljer sig beroende på var i landet man bor, vilken etnicitet eller klassbakgrund man har. Utbildning och bildning måste ha ett vidare syfte än att enbart göra människor anställningsbara. Det handlar om att stärka det demokratiska samhället och om att göra livet meningsfullt och njutbart för oss medborgare. Folkbildning i dess vidare bemärkelse bygger broar mellan samhällsklasser och olika språk och kulturer, den är inkluderande och den stärker demokratins grunder i de breda folklagren. Kunskap är makt och måste delas av alla, därför är det viktigt med generellt höjda investeringar i utbildningsplatser och anslag hos såväl universitet, högskola, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar samt Komvux. Studiestöden är en förutsättning för det livslånga lärandet, det bör finnas anpassade studiestöd för vuxna med försörjningsansvar.

En effektiv produktion i företagen är den grund som hållbara arbeten måste bygga på. Trygga och utvecklande jobb är vägen för att möta företagens flexibilitetskrav. Otrygga anställningar, utarmade jobb och bristande kompetensutveckling är fel väg. Den stärker inte Sveriges konkurrenskraft och den skapar inte det välfärdssamhälle som vi vill se.

S–KVINNORS KRAV:

• Inför heltid som norm genom lagstiftning för hela arbetsmarknaden.
• Avskaffa allmän visstidsanställning som anställningsform, avskaffa delade turer samt avskaffa hyvling.
• Gig–plattformarna ska tvingas ta arbetsgivaransvar och teckna kollektivavtal.
• Säkerställ balansen mellan parterna på arbetsmarknaden och värna den svenska modellen.
• Fler regionala skyddsombud samt utökad tillträdesrätt.
• Fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill.
• Permanent höjning av A–kassa som gäller under hela ersättningsperioden.
• Helt slopat karensavdrag i sjukförsäkringen.
• Se över pensionssystemet utifrån ett jämställdhetsperspektiv med syfte att höja garantipensionen samt säkerställa att alla får 72 procent av sin lön i pension per månad.
• Inför individualiserad föräldraförsäkring som tas ut sammanhängande under barnets tidiga år.
• 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön ska vara norm på arbetsmarknaden.
• Antalet utbildningsplatser ska ökas för att tillgodose behoven av livslångt lärande.
• Tydliga kompetenskrav på välfärdsyrken genom fler legitimationskrav och utbildningsvägar för att komplettera kunskap eller validera befintlig kunskap.
• Statligt ansvar för kompetensutvecklingsfonder för att möjliggöra omställning och kunskapsutveckling.
• Jämställd och lika möjlighet till kvalitativ samt inkluderande kompetensutveckling både på och utanför arbetsplatsen under hela arbetslivet.
• Sverige ska ratificera ILO:s konvention C190 – om våld och trakasserier i arbetslivet.
• Studiestöd för vuxna med försörjningsansvar ska utvecklas.
• S–kvinnor ska verka för att Arbetsförmedlingens lokalnärvaro i kommunerna är verklig lokalnärvaro.