Exploatering och objektifiering av kvinnokroppen

Våldtäkt, trafficking, prostitution och pornografi är exempel på förnedring och exploatering av kvinnokroppen som fysiskt och psykiskt påverkar kvinnor. Alla former av exploatering och utnyttjande av kvinnokroppen behöver motkrafter och ska motarbetas i ett jämlikt och jämställt samhälle.

När de yttersta konsekvenserna av ett ojämställt samhälle inte bara gör sig påminda, utan bereds plats i samhället, måste vi reagera. Metoo–uppropen har på ett tydligt sätt visat på behovet av ett ständigt pågående arbete för att motverka sexuella trakasserier och sexism. Det behövs lagstiftning mot sexistisk reklam, marknadsföring och objektifiering av kvinnor i media, då denna exploatering kan ge psykiska konsekvenser som påverkar ungas självbild och kroppsideal negativt.

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor omfattar fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld och är så utbrett att det klassas som ett strukturellt samhälls– och folkhälsoproblem. Våld mot kvinnor är en kränkning av den kroppsliga integriteten och kvinnors grundläggande friheter och rättigheter och är självklart en brottslig handling. Våldet måste förebyggas, motverkas och offren erbjudas skydd och stöd. Att arbeta med värderingar och manlighetsnormer är också oerhört viktigt och måste genomsyra hela samhället.

Många av de kvinnor som utsätts för våld av sin partner har svårt att bryta sig loss från relationen eftersom de är känslomässigt engagerade och/eller befinner sig i en beroendeställning till sin förövare. Ojämställda löner och pensioner i kombination med dagens bostadssituation försvårar för utsatta kvinnor att lämna sina män. Många kvinnor drabbas hårt ekonomiskt vid en separation eller kan överhuvudtaget inte separera från sin partner på grund av ekonomiska faktorer. Vid en bodelning kan kvinnor även försättas i en långdragen ekonomisk process där mannen som ofta har starkare ekonomiska förutsättningar försvårar för kvinnan att få sin rättmätiga del. S–kvinnor vill att förutsättningarna att tillvarata kvinnans ekonomiska rättigheter vid en separation eller skilsmässa stärks.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppskattar att omkring 17 kvinnor mördas varje år av en man de har eller har haft en relation med. Enligt nationellt centrum för kvinnofrid har mer än var tionde kvinna i Sverige utsatts för våld i en nära relation. Mörkertalet är stort och långt ifrån alla kvinnor polisanmäler våldet de utsätts för. Det kan bero på upplevelse av skuld och skam, rädsla för att en polisanmälan ska förvärra situationen samt tron på att rättsväsendet kommer att svika dem i en eventuell process. Det sistnämnda är en rädsla som har visat sig vara befogad eftersom bara 18 procent av anmälningarna om grov kvinnofridskränkning ledde till åtal under år 2019.

Kommunerna har, enligt socialtjänstlagen, det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det är ideella kvinnojourer som står för en stor del av det riktade brottsofferstödet. Cirka 70 procent av de skyddade boendena drivs av en ideell kvinnojour. Många uppger att de tvingas neka kvinnor hjälp på grund av platsbrist, men skillnaderna är stora mellan hur landets kommuner prioriterar kvinnofridsfrågorna. Kommunerna måste ta sitt ansvar och ha en tydlig handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor och säkra en långsiktig finansiering av tjej– och kvinnojourerna. Kommunerna kan med fördel ingå IOP–avtal med kvinnojourerna.

Alla kommuner tar i dagsläget inte sitt fulla ansvar, därför bör staten fortsätta vara delaktig i finansieringen av landets kvinnojourer. Detta för att kvinnojourerna ska kunna bygga sin verksamhet långsiktigt oberoende av vilken kommun de verkar i.

Våldet mot kvinnor finns överallt. Särskilt utsatta är kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor där utsattheten kan öka när det sociala livet inskränks. Det är viktigt att ha ett särskilt fokus på dessa grupper.

Ett särskilt barnfridsbrott antogs 2021 som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relationer. S–kvinnor vill även se en strikt lagstiftning som skyddar barn från att träffa en förälder som utsatt barnet eller anhörig för våld.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck är en utmaning för hela samhället och konsekvenserna är oacceptabla. Patriarkala strukturer som bland annat bidrar till hedersbrott måste alltid kraftfullt motverkas. Kunskapen om hedersförtrycket och hedersvåldets speciella karaktär måste spridas. Det är hot och våld som utövas och/eller sanktioneras av flera personer som står i nära relation till den utsatta. Alla instanser såsom skola, socialtjänst, vård och omsorg samt rättsväsende måste ha rätt redskap för att kunna identifiera, bemöta och bekämpa hedersbrott. Hedersbrott har införts som egen straffskärpning för att förtydliga brottets allvar. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder.

Barn– och tvångsäktenskap är förbjudet i Sverige. Flera skärpningar har skett på området de senaste åren och dessa bör följas upp för att se att lagstiftningen tillämpas. Detsamma gäller könsstympning, som är förbjudet i Sverige oavsett om det sker här eller utomlands. Trots det sökte 5000 kvinnor vård för problem kopplade till könsstympning under åren 2012–2018, men det antas finnas ett stort mörkertal. Insatser för att förebygga och förhindra könsstympning behöver öka. Fler specialiserade mottagningar behövs för likvärdig vård i hela landet.

Nej till sexköp

S–kvinnor var drivande i införandet av den svenska sexköpslagen som kriminaliserar den som köper, men inte den som säljer sex. Lagen är viktig för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel. Vi vet att handeln hade varit betydligt mer omfattande utan en sexköpslag. Det blir tydligt i jämförelse med länder som legaliserat sexköp, där stora bordellverksamheter växer fram utan att de fått bukt med den svarta sexhandeln. Sexköpslagen har också en normerande effekt – den visar att Sverige inte accepterar handel med människors kroppar.

Kunskaper om prostitution ökar i samhället men samverkan mellan olika instanser, till exempel polisen, socialtjänsten och hälso– och sjukvården behöver bli bättre. Alla personer som vill lämna prostitution ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Idag är straffet för sexköp böter eller max ett års fängelse, men sexköp borde alltid leda till ett frihetsberövande straff. Väldigt få lagförs för sexköp, det är en brottslighet som måste prioriteras högre och kräver mer resurser. En orosanmälan ska också vara obligatorisk när sexköparen är förälder.

När svenska medborgare köper sexuella tjänster utomlands gäller inte sexköpslagen. För att det ska bli möjligt krävs att brottet undantas från dubbel straffbarhet, det vill säga att handlingen blir lika olaglig utomlands som i Sverige. Undantag för dubbel straffbarhet gäller för en rad andra allvarliga sexualbrott och borde även gälla för sexköp.

Sexualbrott

Nolltolerans ska gälla alla former av sexuella trakasserier. Vi får aldrig acceptera eller normalisera att människors livsutrymmen begränsas för att andra tar sig rätten att ta för sig av deras kroppar, varken i de privata eller offentliga rummen.

2018 trädde samtyckeslagen i kraft, som vi S–kvinnor länge kämpat för. Lagen om våldtäkt bygger på avsaknad av frivillighet i stället för förekomst av våld, hot eller särskilt utsatt situation. S–kvinnor vill att den svenska samtyckeslagen går på export.

Vi ser också att det är viktigt att offret prioriteras och respekteras genom hela vårdkedjan och rättsprocessen och får rätt stöd. Att alla som anmäler en våldtäkt får ett målsägandebiträde är ett första steg. Kunskapen om sexualbrott behöver stärkas inom hela rättsväsendet.

Pornografi och människohandel

Den globala handeln med människors kroppar är en mångmiljardindustri. I huvudsak är det kvinnor och barn som hänsynslöst utnyttjas. Kvinnor och barn i prostitution riskerar att bli utsatta för våld, kontroll och tvång. De befinner sig ofta i en utsatt situation från början på grund av missbruk, hemlöshet, fattigdom eller att de är offer för människohandel över landsgränser. Detta gör dem extra skyddslösa. De som köper sex utnyttjar någon som är i ett underläge och utsätter denna för en kränkning.

Pornografin styrs även den av ekonomiska intressen. Flera decenniers forskning visar en mängd skadeverkningar på grund av den kommersiella pornografin. Det finns ett samband mellan mäns våldsutövning mot kvinnor och konsumtion av porr. Män som konsumerar porr visar sig vara mer våldsamma och mer benägna att utöva kontroll. Statistik visar också att män som tar del av pornografi i större utsträckning köper sex.

Porrindustrin är starkt präglad av den maktordning som överordnar män och underordnar och nedvärderar kvinnor. Den i dag så kallade “mainstreampornografin” innehåller nästan alltid våld och inte sällan tortyrliknande inslag där kvinnor utsätts för plågsamma, förnedrande och våldsamma sexuella handlingar. Den här typen av pornografiska filmer ska inte förekomma.

Det är svårt för barn att värja sig mot pornografin som blir allt grövre och också alltmer lättillgänglig på grund av den digitala utvecklingen. Ungdomar får en skev uppfattning av sexualitet. Pornografin når allt yngre grupper. Medelåldern när barn ser våldsporr första gången är idag 11 år. Den kommersiella pornografin skapar en starkt snedvriden bild av kvinnors och mäns sexualitet där våld, tvång och förnedring normaliseras. Den uppfattning som unga får av sex ska inte ha sitt ursprung i en människosyn förmedlad av exploatörer, ekonomiska brottslingar och människohandlare. Det krävs olika verktyg, exempelvis porrfilter och åldersverifikation, för att skydda barn.

Surrogatmödraskap

Utifrån principen om alla människors lika värde ska ingen människa betraktas som ett medel för en annan människas behov och handel med kvinnors kroppar är aldrig acceptabelt. Därför ska varken kommersiellt eller altruistiskt surrogatmödraskap legaliseras. Det är dock viktigt att säkerställa att de barn som kommer till världen via surrogatmödrar har samma skydd av samhället som alla andra barn.

S–KVINNORS KRAV:

• Motverka alla former av exploatering och objektifiering av kvinnokroppen.
• Lagstifta mot sexistisk reklam, marknadsföring och objektifiering av kvinnor i media.
• Inför en nollvision mot mäns våld mot kvinnor.
• Mäns dödande av kvinnor ska definieras som femicide när motivet är kvinnohat.
• Utredningar av grov kvinnofridskränkning ska prioriteras och skärpta straff införs.
• Tillför mer resurser till rättsväsendet så att rättsprocesserna kan kortas ner.
• Samtliga som arbetar inom rättsväsendet – poliser, åklagare, domstols– och kriminalvårdspersonal – ska ha kunskap om våldets uttryck och konsekvenser och normkritiskt tänkande.
• Verka för en utredning och lagstiftning där den misstänkte brottsutövaren avlägsnas från den gemensamma bostaden vid misstanke om brott.
• Kontaktförbud ska användas mer frekvent och överträdelser ska bestraffas.
• Frågan om våld ska ställas i mötet med myndigheter, hälso– och sjukvården eller vård och omsorg. Kunskaper om hur våldsutsatta ska bemötas för att få rätt insatser ska finnas.
• Stärk förutsättningarna att tillvarata kvinnans ekonomiska rättigheter vid en separation eller skilsmässa.
• Kommunen ska ta sitt ansvar och prioritera kvinnofridsfrågorna. De ska ha tydliga handlingsplaner för att nå nollvisionen av mäns våld mot kvinnor, tillhandahålla jourlägenheter och säkerställa skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn.
• Säkerställ en långsiktig finansiering av landets tjej– och kvinnojourer.
• Inför en strikt lagstiftning som skyddar barn från att träffa en förälder som utsatt barnet eller anhörig för våld.
• Följ upp tillämpningen av straffskärpning när det gäller hedersbrott. Se till att de kunskapshöjande insatserna för att identifiera, bemöta, förebygga och bekämpa hedersbrott stärks.
• Följ upp tillämpningen av lagen om stärkt skydd mot barn– och tvångsäktenskap.
• Fler specialiserade mottagningar för könsstympade behövs för likvärdig vård i hela landet.
• Motverka sexköp och prostitution genom förstärkt samverkan mellan olika samhällsinstanser.
• Skärp sexköpslagen så att sexköp alltid leder till ett frihetsberövande straff.
• En orosanmälan ska göras när sexköparen är förälder.
• Svenska sexköpslagen ska gälla för svenska medborgare som köper sexuella tjänster utomlands.
• Skärp straffen för sexualbrott.
• Verka för att pornografiska filmer motverkas och förbjuds som ett första steg för barn och ungdomar genom exempelvis porrfilter och åldersverifikation.
• Verka för att pornografiska filmer kan användas som bevis vid brott i syfte att kunna lagföra ansvariga.
• Driv opinion mot surrogatmödraskap både nationellt och internationellt.