Kvinnor och migration

Migration

Migrationsfrågor borde handla om hur det optimala mottagandet av migranter ska organiseras i stat, regioner och kommuner, men alltför ofta ser vi hur migranternas svåra livssituation används som brickor i ett större politiskt spel. Svensk debatt kretsar ofta kring dem, sällan med dem.

Extrema omvärldsfaktorer som krig, förtryck och klimatkris tvingar människor att lämna arbete, hem, familj och vänner. Skulle situationen vara densamma i Sverige som den är i länder där människor flyr ifrån, skulle inga reserestriktioner hindra svenskar för att söka en bättre framtid. I svåra tider är det mänskligt att migrera.

Människor har flyttat på sig i alla tider. Enligt Världsbanken fanns 2015 cirka 250 miljoner internationella migranter. De allra flesta har migrerat för att arbeta, oftast i samma region eller i länder med relativt lika välståndsnivå. År 2015 befann sig också rekordmånga människor på flykt undan förföljelse, krig och förtryck, omkring 60 miljoner enligt UNHCR. Den stora majoriteten befinner sig på flykt inom det egna landet eller i flyktingläger i närområdet, en liten andel tar sig vidare till andra regioner och kontinenter.

Det kommer ofta i skymundan att hälften av världens migranter är kvinnor. Länge har kvinnors migration setts som en effekt av mäns migration, men kvinnor migrerar också på egen hand och med egna motiv, framför allt vid arbetskraftsmigration. Det innebär ofta stora risker för exploatering och utnyttjande. Många av kvinnorna arbetar med hushållsarbete, med ytterst dåliga och osäkra villkor. Rättigheter och regleringar för arbetskraftsmigration måste stärkas. Facklig–politisk samverkan är viktigt, inte minst globalt och bilateralt. Sverige bör ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW) och arbeta för att andra EU–länder gör detsamma.

Kvinnor och barn är särskilt utsatta under flykt och löper stor risk att utnyttjas sexuellt och bli offer för människohandel. Flyktingsituationen har blottlagt stora brister i EU:s flyktingpolitik och mottagande. Sverige måste vara drivande för att säkra lagliga vägar till Europa och verka för ett ökat globalt ansvarstagande för människor på flykt. Det internationella samfundet måste också göra större ansträngningar för att komma åt orsakerna till flykt och för att hantera flyktingmottagandet värdigt.

På grund av katastrofer och konflikter orsakade av klimatförändringarna måste vi ha beredskap för att antalet flyktingar ökar. Det behövs globalt, nationellt och regionalt ansvarstagande för att säkra asylrätten och asylsökandes rättigheter. I detta arbete ska Sverige vara ett föregångsland.

Det behövs ett ökat feministiskt fokus i flyktingpolitiken, som uppmärksammar kvinnors och barns särskilda utsatthet på flykt. Ensamkommande flyktingbarn och HBTQI–personers skyddsskäl ska uppvärderas.

Mottagande

I linje med internationell rätt och den moraliska övertygelsen hos de flesta har Sverige åtagit sig att ta emot människor i behov av skydd. S–kvinnor står upp för en solidarisk värld där asylrätten är central. Asylsökande som har skyddsgrund ska som huvudregel ha rätt till permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening.

En human flyktingpolitik behöver ett mottagningssystem som kan anpassas till snabba förändringar i antal asylsökande. En solidarisk fördelning av asylsökande mellan kommunerna är en nyckelfaktor för att skapa ett bättre mottagningssystem och stärka acceptansen för flyktingmottagandet.

Flyktingmottagandet måste ha ett jämställdhetsperspektiv. Krav på försörjning, utbildning och arbete för uppehållstillstånd kommer troligtvis vara lättare för män än kvinnor att uppfylla. S–kvinnor vill därför att lagstiftaren beaktar sådana förhållanden i arbetet med att ta fram en ny utlänningslag.

Etablering

Redan idag är den svenska arbetsmarknaden beroende av den arbetsinsats som personer som är födda i andra länder gör. Den demografiska utvecklingen talar för att det även fortsättningsvis kommer att vara så. Vi har idag ett stort antal utrikesfödda inom vården, handeln, industrinäringen och restaurangbranschen, och de kommer behöva bli fler.

Möjligheter att bygga sitt liv i ett nytt land kräver ett värdigt mottagande och en välfungerande etablering. Snarast efter ankomsten till Sverige ska asylsökande ges en grundläggande orientering om svenskt samhällsliv och de demokratiska värderingar som styr detta.

Det är många delar som måste samverka för att etableringen ska fungera. Idag tar idéburen sektor, kyrkorna, studieförbunden med flera, ett stort ansvar för nyanländas introduktion till svenska samhället. Att tidigt få tillgång till utbildning, praktik eller arbete är viktigt för att människor så snabbt som möjligt ska få en egen inkomst och makt över sina egna liv. Här är folkhögskolorna och studieförbunden en viktig resurs och kan fungera som en brygga in i samhälle och arbetsliv. Det bidrar också till den ekonomiska utvecklingen och är lönsamt för hela samhället.

Svenska för invandrare (SFI) behöver göras mer tillgänglig och flexibel och ta hänsyn till att människor har olika bakgrund och förutsättningar, även om det är önskvärt med en obruten SFI. För att effektivisera SFI ska undervisningen ges redan under ansökningstiden. Det snabbar på inlärningen och kan göra väntetiden för asylsökande mer meningsfull. Vid föräldraledighet ska språkstudier genom SFI kunna påbörjas och genomföras i individanpassad studietakt. Barnomsorg ska erbjudas i den utsträckning som krävs för att fullfölja studier.

Nyanländas utbildning och erfarenheter måste tas tillvara. Många som kommer hit har kunskaper och yrkesfärdigheter som den svenska arbetsmarknaden har stora behov av. Samtidigt som andra har låg utbildningsnivå och svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsinsatserna måste täcka in allt från validering av akademiska meriter och yrkeserfarenheter, till alfabetisering och grundläggande kunskapsuppbyggnad.

Sverige har världens mest generösa regelverk för arbetskraftsinvandring. Avsaknaden av starka regler på arbetsmarknaden har möjliggjort för oseriösa arbetsgivare att utnyttja arbetskraft genom att erbjuda anställda undermåliga löner och villkor. S–kvinnor anser att systemet för arbetskraftsinvandring behöver göras om och regleras så att parterna är överens om behoven som finns på arbetsmarknaden.

Särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden har kvinnor. Samtidigt domineras de särskilda insatser som görs för nyanlända, som introduktionsjobb, av män. En strategi för att bryta denna dominans bör tas fram så att fler kvinnor kan delta i utbildning och arbetsliv. Att fler kommer i arbete, och därmed får möjlighet till egen försörjning, är en avgörande faktor för en lyckad etablering i arbets- och samhällslivet och för en ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Varenda arbetande kvinna och man behövs om vi ska överkomma utmaningarna med en åldrad befolkningsstruktur i Sverige.

S–KVINNORS KRAV:

• Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet.
• Sverige ska ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW).
• Sverige ska vara drivande för att säkra lagliga vägar att söka asyl i Europa.
• Sverige ska driva på för ett solidariskt mottagande i hela EU.
• Sverige ska verka för ett ökat globalt ansvarstagande för människor på flykt.
• Sverige ska verka för att sexualbrott i krig eller konfliktzon ska vara asylrättsgrundande för kvinnor och barn.
• Uppmärksamma utsattheten för kvinnor, ensamkommande barn och HBTQI–personer på flykt och uppvärdera deras särskilda skyddsskäl.
• Förslagen i den permanenta utlänningslagen ska ha ett jämställdhetsperspektiv.
• Permanenta uppehållstillstånd ska gälla som huvudregel för alla som beviljats status som flyktingar och skyddsbehövande.
• Erforderliga resurser måste finnas för att uppehållstillstånd ska hanteras skyndsamt.
• Personer som fått uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening.
• SFI och samhällsintroduktion ska kunna läsas redan under ansökningstiden och under föräldraledighet.
• Arbetskraftsinvandringen ska regleras så att parterna är överens om behoven som finns på arbetsmarknaden.
• Förbättra och utöka samverkan mellan olika myndigheter vid etableringsinsatser.
• Etableringsinsatserna på arbetsmarknaden ska ha ett jämställdhetsperspektiv.
• Nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ska öka.